Politisk jämlikhet i folkomröstningar : En kvantitativ studie av deltagande i kommunala folkomröstningar i Sverige

Sammanfattning

Sedan en grundlagsändring 2011 har antalet kommunala folkomröstningar ökat i Sverige, i flera fall har folkomröstningsresultatet också påverkat det kommunala beslutsfattandet. Kritiker av folkomröstningar hävdar att deltagardemokratiska inslag i den representativa demokratin leder till ökad politisk ojämlikhet då resursstarka, välutbildade individer är mer sannolika att delta politiskt än resurssvaga, lågutbildade individer. Fler arenor för politiskt deltagande förstärker därför den politiska ojämlikheten. Studien adresserar frågan om kommunala folkomröstningar är associerade med högre ojämlikhet i det politiska deltagandet än allmänna val genom att undersöka om sambandet mellan andelen högutbildade i valdistriktet och valdeltagandet är starkare i folkomröstningar än i de allmänna valen. Studien undersöker den politiska jämlikheten i 13 kommunala folkomröstningar som skett samtidigt som val till kommunfullmäktige eller val till Europaparlamentet mellan åren 2014 och 2024. Studiens resultat påvisar att det förekommer ett positivt samband mellan andelen högutbildade i valdistriktet och valdeltagandet i folkomröstningar, men sambandet är inte starkare än motsvarande samband i de samtida allmänna valen. Resultatet visar också att sambandet mellan andelen högutbildade och valdeltagandet är relativt stabilt oavsett om folkomröstningen skett samtidigt som ett val till kommunfullmäktige eller ett val till Europaparlamentet. Resultatet indikerar att folkomröstningar som genomförs samtidigt som allmänna val inte påvisar en högre grad av ojämlikhet i det politiska deltagandet än de allmänna valen.