Prestation till varje pris? - Elitidrottens behandling av hälsouppgifter i ljuset av GDPR

Sammanfattning

Dagens elitidrott präglas av en omfattande personuppgiftsbehandling, särskilt av professionella idrottares hälsouppgifter. För att vara konkurrenskraftig, både som idrottare och som idrottslag, krävs en långtgående och detaljerad planering av träning, hälsa och livsstil. Därtill har lag idag tillgång till avancerad teknik som möjliggör närmast minutiös optimering av prestation. Resultatet är att behandlingen av hälsouppgifter i dag utgör en integrerad del av elitidrotten. Sådan behandling sker exempelvis genom regelbundna medicinska undersökningar, såsom blodprover, och genom användningen av så kallade wearables, vilka möjliggör kontinuerlig insamling av data om exempelvis puls, sömn och fysisk belastning. Insamlade data används i sin tur för att optimera träningsupplägg, kost och återhämtning i syfte att maximera prestation. Behandlingen medför stora fördelar för den enskilde idrottaren, som i regel har ett starkt intresse av att utvecklas och prestera på högsta nivå. Samtidigt innebär den risker. Hälsouppgifter kan exempelvis användas till idrottarens nackdel, såsom vid beslut om kontraktsförlängning. Om uppgifterna dessutom sprids kan det få negativa konsekvenser även utanför idrotten, exempelvis genom försämrade möjligheter att teckna försäkringar i framtiden. Denna behandling aktualiserar således betydande dataskyddsrättsliga frågor. Enligt Dataskyddsförordningen utgör hälsouppgifter känsliga personuppgifter, vars behandling som utgångspunkt är förbjuden enligt artikel 9. Uppsatsen syftar därför till att undersöka hur behandlingen av hälsouppgifter som förekommer inom elitidrotten ska bedömas i förhållande till artikel 9, samt i vilken utsträckning den kan omfattas av de undantag från förbudet som förordningen uppställer. Vidare analyseras huruvida GDPR i sin nuvarande utformning lämnar ett tillräckligt rättsligt utrymme för elitidrottens särskilda förhållanden. Uppsatsen tar sikte på EU-rättsliga källor och utgår från en EU-rättslig metod, med den rättskällehierarki som erkänns inom denna. Med utgångspunkt i detta redogörs för innehållet i GDPR samt innebörden av artikel 9. Därefter tillämpas bestämmelserna på det elitidrottsliga sammanhang som uppsatsen behandlar. Rättsläget präglas emellertid av osäkerhet. Det saknas praxis från EU-domstolen, vilket ger upphov till tolkningsosäkerheter. Redogörelsen mynnar ut i slutsatsen att den behandling som sker inom elitidrotten svårligen, i sin helhet, kan godtas med stöd av någon av undantagsgrunderna i GDPR. Undantaget i artikel 9.2 h kan i viss utsträckning möjliggöra behandling som sker av medicinska skäl, medan behandling som uteslutande syftar till prestationsoptimering framstår som svårförenlig med artikeln. Analysen tar vidare sikte på de fördelar och nackdelar som behandling av hälsouppgifter kan innebära och kulminerar i en diskussion med slutsatsen att GDPR inte är tillräckligt specialiserat för den komplexa verklighet som elitidrotten präglas av.