Prevention eller repression? : En kritisk diskursanalys av hur barn i gängkriminalitet framställs i media och vilka konsekvenser det får för socialt arbete

Sammanfattning

Barn i gängkriminalitet är idag ett växande samhällsproblem som får stor medial uppmärksamhet. Nyhetsmediers framställning av problemet formar allmänhetens förståelse av barn i gängkriminalitet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur barn i gängkriminalitet konstrueras i svenska nyhetsmedier samt vilka orsaker och åtgärder som framställs som legitima. Vidare undersöks vilka implikationer detta kan få för socialt arbete. Studien är en kvalitativ dokumentstudie av tjugo artiklar från Aftonbladet och Dagens Nyheter. Kritisk diskursanalys har använts som metod och teori tillsammans med teorin om moralpanik samt de begreppsanalytiska verktygen hegemoni och antagonism. I analysen identifierades tre huvudsakliga diskurser. Den första, Socialt skydd- och stöddiskursen, framställde barnen som utsatta och sårbara samt i behov av samhällets stöd. Den andra diskursen, Risk- och kontrolldiskursen, framställde barnen främst som en risk för samhället och samhällsskyddet stod i fokus snarare än barnskyddet. I den tredje diskursen, Sårbarhet- och riskdiskursen, fick problemets komplexitet större plats och barnen beskrevs som både offer och förövare på samma gång. Resultatet visade att barn i gängkriminalitet är en komplex problematik som i nyhetsmedia riskerar att förenklas. Detta riskerar att osynliggöra barnens komplexa livssituation och påverkar vilka åtgärder som uppfattas som legitima. För att problemet ska hanteras på ett effektivt och långsiktigt sätt behöver det sociala arbetet utgå ifrån barnets bästa, barnets rättigheter och en förståelse för barnets hela livssituation. Studien bidrar därmed till en bredare förståelse för hur medias konstruktion av barn i gängkriminalitet kan forma förståelsen för problemet vilket påverkar vilka åtgärder som får politiskt stöd och vilka insatser som prioriteras i praktiken. Detta påverkar i sin tur det sociala arbetets handlingsutrymme. Vidare synliggör studien vikten av att barns röster får höras för att problemet ska kunna förstås i sin helhet.