Prillan och prestation - en klinisk experimentell studie om snusets effekt på submaximala tester

Sammanfattning

Bakgrund: Användningen av nikotinprodukter i form av snus och nikotinpåsar har ökat de senaste åren och främst bland ungdomar och unga vuxna. Nikotin har en påverkan på det sympatiska nervsystemet och påverkar bland annat hjärtfrekvensen, vilket är det primära mätvärdet man utgår från i det submaximala Ekblom-Bak testet. Dagens riktlinjer rekommenderar 2 timmars abstinens från nikotinprodukter vid ett submaximalt test men riktlinjerna har inte blivit reviderade sedan 1996. Dock är det osäkert om 2 timmars abstinens räcker för att undvika att hjärtfrekvensen påverkas i en sådan grad att utfallet för ett Ekblom-Bak test även påverkas. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om tidpunkten då man brukar nikotin i form av snus/nikotinpåsar (NP) påverkar utfallet vid ett submaximalt ansträngningstest samt om följande parametrar förändrades: Upplevd ansträngning, saturation, hjärtfrekvens (HF) och uppskattat VO2max. Metod: En klinisk experimentell studie med 13 deltagare som genomförde 2 stycken Ekblom-Bak test med 2 respektive 4 timmars abstinens från snus/nikotinpåsar där ovan nämnda parametrar mäts vid 2 olika tillfällen inom spannet av max 1 vecka. Resultaten analyserades sedan på individ och gruppnivå med deskriptiv statistik. Resultat: Deltagargruppen bestod av 13 personer mellan åldrarna 20-30, 11 män och 2 kvinnor varav 11 använde sig av NP och 2 använde sig av snus. Medianpulsen och upplevd ansträngning var något lägre efter 4 timmars abstinens jämfört med 2 timmars abstinens. Det uppskattade VO2max värdet ökade och minskade vid 4 timmar jämfört med 2 timmar för somliga individer. Inga noterbara skillnader sågs på saturationen. Slutsats: En längre abstinens från nikotin kan leda till att hjärtfrekvensen sänks och därmed påverkar testresultatet, även att den upplevda ansträngningen påverkas kan leda till felaktiga anpassningar av testgenomförandet vid den kortare abstinenstiden. Resultaten kan tyda på att riktlinjerna behöver revideras då våra resultat indikerar att somliga individer fortfarande har en påverkan från nikotinet efter 2 timmars abstinens. Vidare forskning med ett större urval och test-retest data krävs för att fastställa den kliniska relevansen av 2 kontra 4 timmars abstinens från nikotin.