Ränta upp, fertilitet ned? : En empirisk analys av räntechockens heterogena effekter på fruktsamheten i Sveriges kommuner

Sammanfattning

De senaste åren har Sveriges summerade fruktsamhetstal sjunkit drastiskt samtidigt som bolåneräntorna stigit kraftigt. Denna studie undersöker om fruktsamhetsutvecklingen efter räntechocken 2022 skiljer sig mellan svenska kommuner beroende på deras grad av ränteexponering. Analysen baseras på paneldata för 272 svenska kommuner under perioden 2016 – 2024. För att fånga skillnader i kommunernas räntekänslighet konstrueras ett ränteexponeringsindex, vilket analyseras med hjälp av en kontinuerlig difference-in-differences-specifikation. Resultaten indikerar ett negativt samband mellan ränteexponering och summerad fruktsamhet, med en fördröjd effekt som framträder 2023. En kompletterande analys av kommuner i den högsta respektive lägsta kvartilen av ränteexponering visar dock att fruktsamheten minskade relativt mer i kommuner med lägst ränteexponering. När arbetslöshet inkluderas som kontrollvariabel förlorar huvudresultatet däremot statistisk signifikans. Studien indikerar att räntechockens genomslag på fruktsamhet kan variera med kommunernas ekonomiska och strukturella förutsättningar.