Rättvisa vid höjda havsnivåer på landsbygden : En studie av synen på landsbygden i Region Gotlands klimatanpassningsplan

Sammanfattning

Denna uppsats handlar om klimatanpassning för havsnivåhöjningar på den gotländska landsbygden. Syftet med uppsatsen är att analysera hur synen på landsbygden gestaltas i Region Gotlands klimatanpassningsplan rörande havsnivåhöjningar. Det teoretiska ramverket bygger på teorierna om rumslig rättvisa och miljörättvisa och utifrån dessa har det tagits fram en analysmodell baserad på rättvisedimensionerna: distributiv, procedurell samt strukturell och korrigerande rättvisa. Genom metoderna dokumentanalys och intervjuer, med informanter från Region Gotland, har resultatet analyserats genom den framtagna analysmodellen. Utifrån studiens resultat kan följande slutsatser dras. För det första visar studien att den distributiva och procedurella rättvisan samverkar och förstärker varandra i Region Gotlands klimatanpassningsplan. Det faktum att landsbygdens aktörer har haft ett begränsat procedurellt inflytande över planens utformning har direkt bidragit till det distributiva ojämlika utfallet. För det andra blottlägger studien att nuvarande ansvarsfördelning i praktiken innebär att Region Gotland endast ansvarar för implementeringen av planeringen men bär inget ansvar för själva klimatanpassningen. Genom att förvänta sig att privata aktörer ska bära ansvaret utan att garanteras likvärdiga strukturella eller finansiella förutsättningar, blottlägger studien en strukturell orättvisa. Slutligen kan det konstateras att det krävs en förändrad planeringsprocess för att kunna inkludera ett rättviseperspektiv i klimatanpassningen för havsnivåhöjningar på Gotland. Studien visar att det inte avsaknaden av engagemang eller lokal kunskap som utgör hindret, utan snarare hur systemet är uppbyggt.