Rekryterares syn på AI utifrån rättviseperspektiv

Sammanfattning

Denna uppsats undersöker hur AI-baserade rekryteringssystem uppfattar och arbetar med rättvisa och etik i rekryteringsprocessen. I takt med att artificiell intelligens blir allt vanligare inom HR väcks frågor om hur tekniken påverkar yrkesmässiga bedömningar, ansvarsfördelning och de moraliska grunderna för rekrytering som ett yrke. Studien har en kvalitativ ansats och baseras på intervjuer med rekryterare som i olika grad använder AI i sitt dagliga arbete. Analysen fokuserar på hur dessa rekryterare förhåller sig till begrepp som rättvisa, bias, transparens och etiskt ansvar. Resultatet visar att AI främst ses som ett stödverktyg snarare än en beslutsfattare, och att många rekryterare lutar sig mot intuitiva uppfattningar om rättvisa, där valet av de mest kompetenta kandidaterna ofta prioriteras över formell likabehandling. En tydlig utmaning som framkommer är den begränsade förståelsen för hur AI-system faktiskt fungerar, vilket kan skapa en känsla av passivitet eller ansvarsförskjutning. Etiska resonemang uttrycks sällan explicit, men präglas ofta av ett pliktetiskt perspektiv, särskilt genom betoningen på respekt för kandidater och yrkesmässig integritet. Även om det begränsade och homogena urvalet gör det svårt att dra generella slutsatser, ger studien en värdefull inblick i hur ny teknik förändrar det etiska landskapet inom rekrytering.