Rörelseasymmetrier hos travhästar: : en jämförelse mellan trav för hand och vid körning

Sammanfattning

I Sverige är hälta den främsta orsaken till att ägare söker veterinärvård för sina hästar. Att titta på hästen i rörelse är en viktig del av utredningsgången vid hältor eftersom det ger information om hältans lokalisation. Bedömning av hältor hos travhästar anses, även av erfarna veterinärer, vara extra utmanande. En anledning till detta är att de upplever att hältan visar sig annorlunda när hästen körs mot när den visas för hand. Travhästens rörelsemönster påverkas av en mutation i DMRT3-genen som återfinns hos en stor del av populationen. Den bidrar till att förhindra över-gång från trav till galopp. Denna mutation återfinns även hos islandshästar som är en ras som också anses svår att hältutreda. Ny forskning har indikerat att islandshästars rörelsemönster vid hälta inte förändras enligt de principer man traditionellt utgår från vid hältutredningar. Syftet med denna studie var att med hjälp av objektiva mätmetoder undersöka om vertikal rörelseasymmetri av huvud och bäcken förändras hos en travhäst när den travas för hand jämfört mot när den körs. Den objektiva mätmetod som användes i studien var en datorseende smart-phone-applikation för rörelseanalys. Med den framtogs rörelseanalyser från filmer som spelades in av hästarna när de travade för hand på rakt spår samt när de kördes. Analyserna jämfördes med avseende på hur graden av asymmetri skiljde sig mellan de två situationerna och om asymmetrin uppstod i samma eller ett annat ben. Totalt inkluderades rörelseanalyser från 55 hästar. För varje häst valdes en analys vid körning och en när den visades för hand. Varje analys klassificerades utifrån om hästen bedömdes vara ohalt eller halt samt vilket ben som ansågs vara halt. Hos två tredjedelar av hästarna skiljde sig klassificeringen åt mellan analysen för hand och vid körning. När man jämförde den största asymmetrins värde då hästen visades för hand mot värdet för samma parameter på samma ben vid körning kunde en statistiskt signifikant skillnad observeras mellan grupperna. Observationer gjordes även av skillnader i asymmetri mellan hästar som kördes i olika hastigheter även om inget säkert samband kunde fastställas i denna studie. Resultaten indikerar att det kan vara värdefullt att inkorporera körprover vid hältutredningar av travhästar men en större studiepopulation och en metod där mer hänsyn tas till andra faktorer än enbart hastigheten skulle behövas för att kunna komma fram till slutsatser som är applicerbara på populationsnivå.