Sambandet mellan förebyggande underhåll samt slitaget på järnvägsspåret

Sammanfattning

Järnvägssektorn är en central och avgörande pusselbit för ett samhälle i stort. Både att den är viktig tillgång förresenärer samt för företag som transportrar sitt gods över längre sträckor, men även i avseendet att koppla ihopstäder runt om i Sverige. I det omvärldsläge som i dagsläget råder, med hot från främmande makt samt attvärlden behöver ställa om mot en grönare framtid, så behövs det ett robust och säkert järnvägsnät. Under driftska järnvägen fungera effektivt utan driftstörningar samt vara funktionellt fungerande. Trots att många känner till vikten av ett väl fungerande järnvägsnät, så har vi i Sverige en anläggning som liderav stora brister. Den är både gammal och sliten, där delar av den har passerat sin tekniska livslängd. Dettaunderstryker bara, varför den svenska järnvägsanläggningen präglas av en enorm underhållsskuld.Belastningarna på spåret har ökat till följd av den tyngre godstrafik, i kombination med att allt fler och snabbaretåg trafikerar järnvägsbanan. Underhållsarbete har halkat efter som en konsekvens av flertal aspekter, såsom attingen tar ett helhetsansvar, ineffektiv samordning och bristande dialog, samt på grund av passivitet från aktörerinom branschen. Ändamålet med detta examensarbete har varit att analysera hur problematiken ser ut på spåret och dess orsaker,samt hur de befintliga underhållsinsatserna tillämpas och dess effekt. Examensarbetet tar även upp hurutvecklingspotentialen ser ut kring det förebyggande arbetet som i dagsläget genomförs. Studiens uppbyggnadhar baserats på användningen av befintliga litteraturstudier på internet samt att det har utförts tre intervjuer medsakkunniga inom ämnet. Studien har påvisat att flertalet faktorer bidrar till att slita på det svenska järnvägsnätet, såsom de dynamiskakrafterna, felaktigt spårläge samt användningen av felaktiga hjulprofiler. Sammantaget är alla deunderhållsinsatser som i dagsläget implementeras viktiga åtgärder som motverkar slitaget på rälerna. Iintervjuerna har det framgått att det är de riktade insatserna tillsammans som är den avgörande faktorn, och inteenskilda insatser i sig. Resurs och kompetensbrist lyfts även upp i intervjuerna som en utmaning som underhålletbehöver komma till bukt med. I studien lyfts det dessutom upp vilka utvecklingsmöjligheterna är för att främja ett hållbart och långsiktigtjärnvägsnät. Det som lyfts upp är effektivare samordning, längre avstängningstider på spåret för banunderhållsamt möjligheten att integrera artificiell intelligens och maskininlärning i det proaktiva arbetet.Avslutningsvis framgår det i studien att svenska järnvägsnätet har mycket att göra de kommande åren för att lösaden problematiken som råder. Detta är helt nödvändig för att få till ett järnvägsnät för trafik, som är punktlig,hållbar samt funktionellt fungerande.