Sexuellt självbestämmande och straffrättens gränser – En undersökning om ansvarsbefriande samtycke och social adekvans vid strypvåld i sexuella situationer

Sammanfattning

Uppsatsen behandlar ansvarsbefriande samtycke och social adekvans vid strypvåld i sexuella situationer. Utgångspunkten är den konflikt som uppstår när individens sexuella självbestämmande ställs mot straffrättens skydd för liv och hälsa i sammanhang där frivillighet och våld sammanfaller. Frågan har aktualiserats genom den ökade rättsliga och samhälleliga uppmärksamheten kring strypvåld och väcker principiella frågor om i vilken utsträckning en individ kan samtycka till handlingar som innebär kroppsskada eller risk för allvarlig skada. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilket utrymme ansvarsbefriande samtycke och social adekvans ger för ansvarsfrihet vid strypvåld i sexuella situationer samt hur dessa ansvarsfrihetsgrunder tillämpas i underrättspraxis. Undersökningen genomförs med en rättsdogmatisk metod och en empirisk analys av underrättsdomar. Analysen tar sin utgångspunkt i ett liberalt perspektiv på sexuellt självbestämmande, där individens autonomi och rätt att förfoga över sin egen kropp tillmäts central betydelse. Undersökningen visar att ansvarsbefriande samtycke enligt 24 kap. 7 § brottsbalken i princip kan aktualiseras även vid våldshandlingar som orsakar kroppsskada. Ett giltigt samtycke är emellertid inte tillräckligt för ansvarsfrihet, eftersom gärningen dessutom måste bedömas som försvarlig. Vid denna bedömning tillmäts framför allt handlingens farlighet, den konkreta skadans omfattning, risken för ytterligare skada och gärningens syfte betydelse. Strypvåld är en handling som typiskt sett anses innebära betydande medicinska risker, vilket medför att utrymmet för ansvarsfrihet är starkt begränsat även när samtycke föreligger. Analysen visar samtidigt att sexuellt självbestämmande i viss utsträckning kan beaktas inom ramen för försvarlighetsbedömningen, även om detta intresse inte tillmäts avgörande betydelse i rättstillämpningen. Vidare visar undersökningen att social adekvans har ett mycket begränsat tillämpningsområde vid strypvåld i sexuella situationer. Till skillnad från exempelvis idrott och medicinsk verksamhet anses strypvåld sakna ett sådant etablerat samhälleligt värde som traditionellt motiverar ansvarsfrihet. Genomgången av underrättspraxis visar också att domstolarna generellt intar en restriktiv hållning till ansvarsfrihet och genomgående låter skyddet för liv och hälsa väga tyngre än det sexuella självbestämmandet. Mot denna bakgrund framstår rättsläget som delvis oklart, särskilt beträffande vilken betydelse sexuellt självbestämmande bör tillmätas inom ramen för försvarlighetsbedömningen och social adekvans. Uppsatsen visar därmed att strypvåld i sexuella situationer aktualiserar komplexa straffrättsliga avvägningar mellan autonomi, frivillighet och skyddet för liv och hälsa.