Skyldig men sjuk – Regleringen av allvarlig psykisk störning från 1864 års strafflag till idag

Sammanfattning

Den juridiska termen allvarlig psykisk störning förekommer på flera områden inom den svenska lagstiftningen, i synnerhet inom straffrätten. Bedömningen av sinnessjukdom och det som idag benämns som allvarlig psykisk störning kan därjämte spåras långt tillbaka i rättshistorien. Examensarbetet berör de internationella rättshistoriska influenserna från biblisk tid fram till mitten av 1900-talet. I den svenska kontexten behandlas den rättshistoriska utvecklingen från landskapslagarna fram till dagens gällande rätt. Inom ramen för denna utveckling utgjorde den svenska 1864 års strafflag ett viktigt steg beträffande synen på lagöverträdare med allvarlig psykisk störning. Detta kan alltjämt urskiljas i gällande rätt, främst genom det nuvarande fängelseförbudet och regleringen av rättspsykiatrisk vård i brottsbalken 30 kap. 6 § respektive 31 kap. 3 §. Mot denna bakgrund utgör 1864 års strafflag utgångspunkten för förevarande framställning. I den samtida rättspolitiska debatten aktualiseras frågan på nytt då regeringen Kristersson i början av år 2026 presenterade en proposition om säkerhetsförvaring, en tidsobestämd påföljd för personer som har begått allvarliga och upprepade brott med risk för återfall. Förhållandet mellan detta förslag och regleringen av allvarlig psykisk störning har därmed tagits upp i den rättsliga diskussionen. Vidare aktualiseras frågor om hur regleringen av allvarlig psykisk störning har utvecklats över tid, på vilket sätt denna utveckling har lett fram till dagens lagstiftning samt hur den framtida rättsutvecklingen kan komma till uttryck. Detta utgör tillika examensarbetets övergripande syfte. Särskilt behandlas regleringens rättshistoriska utveckling, dess nuvarande utformning och bakomliggande motiv i gällande rätt samt framtida förändringsprocesser som kan urskiljas. För att besvara detta tillämpas såväl rättshistorisk som rättsdogmatisk metod. Därutöver används Kaarlo Tuoris teori om rättens skiktning samt rättskultursbegreppet, som analytiska ramverk för att förstå hur rättsliga förändringar förhåller sig till mer djupliggande och stabila rättsliga principer. Examensarbetet åskådliggör att rättsutvecklingen avseende allvarlig psykisk störning karaktäriseras av ett återkommande pendelmönster mellan humanistiska och vårdinriktade perioder samt mer restriktiva skeden med fokus på samhällsskydd. Reformerna har drivits av internationella idéströmningar, straffrättsskolornas omvandling, politiska maktskiften och samhälleliga händelser som fungerat som utlösande faktorer för tidigare förberedda reformambitioner. Säkerhetsförvaring framträder inte som ett avsteg från tidigare grundprinciper, utan som ett subsidiärt komplement underordnat den tidigare regleringen. Att vara skyldig men sjuk har genom rättshistorien utgjort en komplex rättslig avvägning, något som alltjämt förefaller bestå.