Släkkompostering på norra Öland : En studie om hur kompostering av släk påverkas genom samrötning med kolrika substrat

Sammanfattning

Den ständigt växande befolkningen leder till stora krav på en mer effektiv livsmedelsproduktion. I nuläget används en ohållbar mängd konstgödsel i ett försök att bemöta den ökande efterfrågan på mat. Detta får stora konsekvenser i form av att näringsämnen läcker ut i närområdena och bidrar till övergödning. Östersjön är en av de innanhav som drabbats hårt vilket gjort att växtligheten ökat markant. Det har i sin tur resulterat i att mer ilandflutet alg- och sjögräsarter, även kallat släk, ansamlats på de öländska stränderna och bildat stora vallar. Släket innehåller höga nivåer av närsalter och riskerar därav att bidra till ytterligare näringsläckage ifall det inte tas hand om. Istället kan släket samlas in och användas som naturlig gödsel och på så sätt substituera dagens konstgödsel. Därigenom utnyttjas dess näringsrika sammansättning och näringsämnena återförs till marken. För att närsalterna ska vara växttillgänliga komposteras släket för att mineralisering ska ske. Under nedbrytningen förändras både fysikaliska och kemiska parametrar som därav fungerar som indikatorer på kompostens mognadsgrad. De fysikaliska parametrarna som undersöks i denna studie är temperatur och fuktighet medan de kemiska parametrarna som tas upp är ammoniakavgång, kol/kväve-kvot samt ammonium/nitrat-kvot. Genom att samkompostera släk med andra substrat ämnar denna studie att undersöka hur kompostering av släk påverkas genom samrötning med sågspån och biokol i syfte att producera en lämplig kompost. Då släk har en låg kol/kväve-kvot användes kolrika substrat med avsikt att öka kvoten. Studien utfördes i form av ett experiment där tre olika släk-substratblandningar komposterades i roterande varmkomposter. De olika behandlingarna bestod av rent släk, släk och sågspån samt släk och biokol. Resultatet visade att det skett någon typ av nedbrytning av släket under tiden komposteringsförsöket observerades, dock är det otydligt vad för typ av nedbrytning som ägt rum. Vidare kan ingen större skillnad mellan någon av behandlingarna observeras under den studerade tiden. Till följd av att vissa resultat uteblev samt att det inte är tydligt vilken del av komposteringsprocessen som studerats kan inga tydliga slutsatser dras. Trots detta anses släk fortfarande kunna agera substitut för konstgödsel som används idag. För att möjliggöra detta krävs dock framtida studier för fortsatt undersökning av släk.