Småskaliga avloppsreningsverk på Västerås landsbygd

Sammanfattning

I denna studie undersöktes marknaden för småskaliga avloppsreningsanläggningar i syfte att ta fram ett eller flera förslag för hantering av avloppsvatten för 50–200 hushåll. Studien utfördes på uppdrag av Mälarenergi Vatten AB som ser ett ökat behov av avloppsreningssystem på Västerås landsbygd. Marknaden undersöktes genom en litteraturstudie där avloppsreningsverk från olika leverantörer studerades och jämfördes. Utöver det granskades vilka utsläppskrav som ställs på reningssystem i den aktuella storleken samt vad som krävs för att det renade avloppsvattnet ska kunna återanvändas för bevattning. Olika reningstekniker som är vanliga för mindre avloppsanläggningar studerades. För att bedöma de olika avloppsreningsanläggningarna utformades en metod med poängsättning baserad på krav i lagstiftningen gällande skyddsnivåer samt i samråd med Mälarenergi Vatten AB. Syftet med metoden var att avgöra vilket eller vilka av avloppsreningsverken som är mest lämpliga att använda utifrån kravbilden som ställdes. Bedömningsmaterial till metoden hämtades från företagen i form av reningsprestanda. Studien visade att det finns ett flertal småskaliga avloppsreningsverk samt en rad olika tekniker som var lämpliga för 50–200 hushåll. Reningsverken som jämfördes kom från företagen BioKube, Biovac, Conclean, Klaro, Topas och 4everegreen. Samtliga reningsverk levde upp till hög skyddsnivå med avseende på reduktion av Ntot , Ptot samt BOD. Reningsverken från Conclean och Klaro fick högst poäng i jämförelsen och ansågs därmed som lämpligast. Avloppsanläggningar i storleken 50–200 hushåll saknar utsläppskrav, det är i stället upp till VA-huvudmannen i varje kommun att bestämma vilka utsläppsvillkor som ska gälla. Arbetet med återanvändning av renat avloppsvatten resulterade i att kraven för bevattning presenterades. Det fastställdes däremot inte om det går att återanvända avloppsvatten från reningsverken som undersöktes. Utifrån studien går det inte att med säkerhet fastställa vilket system som är mest lämpligt att använda på Västerås landsbygd. I studien har endast reduktion av Ntot, Ptot och BOD värderats, vilket ger en bra bild av systemets reningskapacitet men en bristfällig helhetsbild. Vid anläggning av ett reningsverk behöver ytterligare parametrar som kostnad, total miljöpåverkan samt val av plats tas i åtanke. Dessa parametrar har inte lyfts i denna studie.