Södra Kungsgårdsplatån : Hallens habitus och praxis med fokus av det botaniska materialet och lerklining

Sammanfattning

Denna uppsats syftar till att undersöka jord- och kolprover samt lerkliningen från södra Kungsgårdsplatån för att belysa dess byggnation, användning och landskapsutnyttjande. För att frambringa svaren till dessa frågeställningar utför uppsatsen en makrofossilanalys på jord- och kolprover samt en SEM-analys och morfologisk undersökning av lerkliningen som insamladesvid 1992 års utgrävningen på södra Kungsgårdsplatån. De avgränsningar som har tagits är att av det cirka 93 jord- och kolprover som insamlade från utgrävningen, analyserades endast 35. De färska fröerna bedöms som moderna, och kolet, förutom att mängden uppskattas, analyseras inte vidare i studien. Insektsdelarna som påträffades i proverna kommer inte undersökas i denna uppsats. Uppsatsen vilar på tre teorier för att tolka och förstå källmaterialet vilka är teorin om praktik, Habitus och entanglement. Källmaterialet tyder på att lerkliningen som användes för hallens flätverksväggar bestod av enträd på cirka 20 mm i diametern. Det gick att se att leran som användes hade en hög halt av kalcium, vilket kan indikera att leran samlades från Uppsalaåsen. Makrofossilerna som hittades tyder på att området odlade spannmål som exempelvis korn. Spannmålet kan tillkommit i hallen under matkonsumtion eller bara förvaring av spannmål. I proverna hittades även en åkerspärgel, vilket kan användas som föda åt djur. Växten, vilken kan användas som foder till djur, tyder på att det kan ha funnits djur i hallen, antingen för förvaring eller andra ändamål. Det återfanns fynd av kål och malva vilket kan indikera på att det fanns någon form av trädgård i närheten av hallen.