Spelet om kompletthetskravet - en entreprenadrättslig studie

Sammanfattning

Kompletthetskravet i MER har varit föremål för diskussion i många år. Det är svårt att tillämpa, svårt att tolka och det är oklart om kompletthetskravet i praktiken ens är behäftat med någon rättsföljd. Samtidigt tycks det vara helt avgörande att på något sätt reglera mängdförteckningars kompletthet, för att systemet med mängdförteckningar över huvud taget ska gå att an-vända. Uppsatsen undersöker därför vilka tolkningar som finns av kompletthetskravet, vilken som är korrekt samt hur kompletthetskravet kan förändras. Kompletthetskravet innebär att en mängdförteckning måste innehålla alla kontraktsarbeten, och att arbeten som saknas i den ska ”regleras från noll”. Kravet kan dock läsas på olika sätt, och enligt vissa tolkningar hamnar det i konflikt med den så kallade ”kompletteringsregeln” i AB 04. En regelkonflikt kan ha konsekvensen att kompletthetskravet åsidosätts helt. Den 29 april 2025 meddelade Svea hovrätt dom i mål T 6092–23 (”Infrakraftdomen”), och uttalade sig där om kompletthetskravet på det tydligaste sätt någon domstol gjort till dags dato. Den korta sammanfattningen av hovrättens uttalande är att kompletthetskravet är i konflikt med kompletteringsregeln, och att det förra är underordnat den senare. Konsekvensen av tolkningen är att kompletthetskravet i praktiken inte gäller. Domen överklagades till Högsta domstolen men blev nekad prövningstillstånd. I uppsatsen identifieras de frågor som kompletthetskravet ger upphov till. Den viktigaste av dessa är hur arbeten som borde mängdförtecknats enligt MER där så inte har skett (”problemarbeten”) ska hanteras, eftersom det är vad som styr om entreprenören har rätt till ersättning utöver kontraktssumman. Frågan är ofta föremål för tvister. I uppsatsen presenteras tre alternativa tolkningsmodeller, som följer av de olika sätt man kan tolka kompletthetskravet i förhållande till AB 04. Inom ramen för uppsatsen har även en mindre intervjustudie genomförts. Tre branschrepresentanter som dessutom arbetar med utformningen och framtagandet av kompletthetskravet, har hörts för att ge sin bild av hur kompletthetskravet ska tolkas och i förekommande fall hur det borde förändrats. Uppsatsen kommer fram till slutsatsen att det förekommer flera olika tolkningar av kompletthetskravet, och att det i dagsläget inte går att säga att den ena är mer korrekt än den andra. I uppsatsen presenteras dock flera konkreta förslag på ändringar, både i kompletthetskravet och i AB-avtalen, som hade tydliggjort kompletthetskravets tillämpning och stävjat de oönskade konsekvenserna.