Styrelseledamöters skadeståndsansvar vid otillåtna försvarsåtgärder

Sammanfattning

Ett offentligt erbjudande till aktieägarna i ett noterat bolag, om att överlåta samtliga eller en del av aktierna i bolaget, kallas för ett offentligt uppköpserbjudande. I Sverige är de flesta buden förhandlade redan innan ett offentligt uppköpserbjudande påbörjas. Det förekommer dock att bud riktas mot målbolag där budet inte är förankrat hos målbolagsstyrelsen. Vid ett så kallat fientligt bud rekommenderar målbolagsstyrelsen bolagets aktieägare att inte acceptera budet. Det kan även förekomma att målbolagsstyrelsen vidtar vissa åtgärder i syfte att försöka förhindra köpet av bolagets aktier. Dessa åtgärder kallas för försvarsåtgärder och regleras i 5 kap. 1 § lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden (LUA). Försvarsåtgärder kan leda till en negativ effekt för värdet på aktierna och kan även resultera i att Finansinspektionen förelägger bolaget att avbryta åtgärden genom rättelse, vilket även kan förenas med vite. Syftet med uppsatsen är att utreda gällande rätt avseende när och på vilka grunder styrelseledamöter kan åläggas skadeståndsansvar enligt bestämmelsen i 29 kap. 1 § aktiebolagslagen (2005:551) (ABL) vid vidtagandet av otillåtna försvarsåtgärder i samband med offentliga uppköpserbjudanden. Detta inkluderar styrelseledamöters skadeståndsansvar såväl vad som gäller i fråga om ansvar gentemot det berörda bolaget, liksom gentemot de påverkade aktieägarna. Uppsatsen är baserad på en rättsdogmatisk metod vilket innebär att en utgångspunkt har tagits i den tillämpliga lagstiftningen. För att kunna framställa en adekvat bild av gällande rätt har tolkningen främst kompletterats med lagförarbeten, juridisk doktrin samt den aktiemarknadsrättsliga självregleringen. Det aktiebolagsrättsliga skadeståndsansvaret som framgår av 29 kap. 1 § ABL kan delas upp i dels ett internt skadeståndsansvar som gäller gentemot bolaget, dels ett externt skadeståndsansvar som tar sikte på ansvaret gentemot bolagets aktieägare. Av utredningen i uppsatsen framgår att styrelseledamöter kan bli skadeståndsskyldiga enligt det interna skadeståndsansvaret, men inte enligt det externa skadeståndsansvaret, då en otillåten försvarsåtgärd har vidtagits. Att det externa skadeståndsansvaret inte kan göras gällande beror främst på att det är villkorat av att vissa specifika överträdelser har skett. I svensk rätt råder ett principiellt förbud mot försvarsåtgärder enligt regleringen i 5 kap. 1 § LUA. Av utredningen framgår dock att en viss problematik ligger i att det är svårt att överhuvudtaget utröna vad som faktiskt utgör en försvarsåtgärd, som därmed är otillåten. Det leder till att förutsebarheten kring dessa åtgärder, och därmed förutsebarheten kring frågan om skadestånd, är bristfällig.