Svenska rumstypologier - med exempel från industrialismen till idag

Sammanfattning

De historiska typologier som förekommit i svensk byggnadshistoria ligger till grund för var bostaden befinner sig idag. Jag anser att uppkomsten, utformningen och utforskningen av densamma är central för förståelsen för samtidens bostäder och dess enskilda rum. I detta arbete försöker jag presentera, funktionellt katalogisera, och analysera de rumstypologier som förekommit, och fortfarande förekommer, i den svenska bostaden. Resultatet är en katalog av typologier, där analysen kretsar kring den förändring som det svenska bostadsbeståndet genomgått. Arbetets fokus ligger på de typologiska funktioner som är centrala för en bostad, som har kopplingar tillbaka i tiden i den svenska bostadshistorien. Dessa grundläggande behov täcker mat, umgänge, sömn, hygien och förvaring. Resultatet som jag ser det leder till tre huvudpunkter. Den första handlar om den nutida bostadens typologier, och deras ursprung i tidigt 1900-tal. Ideologiska ideal, statens ekonomiska och lagstiftande makt, samt funktionella förebilder hämtade från borgerliga typologier driver utvecklingen framåt av bostäders utformning där förbättrad standard och tillgänglighet blir viktiga faktorer. Punkt två behandlar det bortfall av äldre generationers typologier, som försvunnit eller kraftigt reducerats. Kritiska punkter för deras existens var kopplade till bostadens representativa karaktär och betydelse, samt ekonomiska klyftor inom samhället, vilket lade grunden till hushåll med typologiska förekomster anpassade för tjänstefolk. Den sista aspekten behandlar sekvensen av uteveckling som en ny typologi formas genom. Steg ett är ideologisk och oförutsägbar, bryter mot etablerade normer och strukturer i samhället. Efter detta genomgår typologin en hårdare vetenskaplig granskning och utformning där en funktionell och ekonomisk standard tydligare efterfrågas. Slutligen släpper de politiskt drivande medlen utvecklingen och typologin är nu fri att påverkas av dess interaktioner med brukare, med marknaden som styrning.