Svenskproducerad proteinråvara till slaktkyckling : en komparativ studie av nutida produktion i form av produktionskalkyl

Sammanfattning

Det här studentarbetet har som mål att utforska hur lönsamheten påverkas i ett kycklingföretag som implementerar ett foder som består av svenskproducerade proteinråvaror. En sådan implementation av råvara är intressant för att minska det svenska beroendet på importerade proteinråvaror. Importerade råvaror som gör att Sverige står för 3000 hektar skövlad regnskog per år. Detta foder kan även vara en viktig pusselbit för förstärkt livsmedelsförsörjning, minskat beroende på utländska råvaror och synliggöra lösningar för framtida beredskapslager. För att producera detta foder som uteslutande använder sig av svenskproducerade proteinråvaror har matematisk kostnadsoptimering genom linjärprogrammering använts. Data för samtliga foderråvaror har hämtats från feedtables.com medan priserna är framtagna med en blandning av marknadspriser på Matif och personliga meddelanden hos produktchefer, inköpare och foderoptimerare hos Svenska Foder och Lantmännen. Restriktionerna för vad kycklingfodret ska innehålla är utformade efter krav från Aviagen, de som avlat fram den berörda kycklingrasen, Ross 308. Det har använts kvantitativ forskningsmetod med deduktiv ansats och skribenten har gjort sitt bästa för att försäkra om att den data som används och syntetiseras förhåller sig till verkligheten. Detta har gjorts med antaganden av data som förhåller sig till verkligheten vilket har gjorts med hjälp av tidigare nämnda sakkunniga inom området. Empirin i det här studentarbetet är framtaget på egen hand genom kostnads-optimering, empiri i form av ett kostnadsoptimerat foder som sedan använts för att prognostisera lönsamhet hos en genomsnittlig kycklinguppfödare. Det framtagna fodret består av vetefodermjöl, vitblommig åkerböna, lucernmjöl, ärtor, ärtprotein-koncentrat, potatisproteinkoncentrat, majsstärkelse, rapsolja, rena amino-syror och mineraler. Detta recept leder då till en råvarukostnad om 6,13 kronor per kilogram foder, och vid en förädlingskostnad om 30 öre per kilogram blir det slutgiltiga foderpriset 6,46 kronor per kilogram ut till kund. Denna kostnad jämförs då med 5 kronor per kilogram som är det nuvarande priset. Denna kostnadsskillnad i foder resulterar i 28,6% högre foderkostnad, 18,6% högre total kostnad. Dessa högre kostnader resulterar i en minskning om 41,5% i Täckningsbidrag 1 och 44% lägre Täckningsbidrag 2. Analysen framhäver syn-punkter på rimligheten i arbetet och vad som rimligen skulle ske i verkligheten om ett sådant här foder hade existerat. Det är även i analysen som presenterar och jämför prognostiserad räntabilitet på totalt kapital. Diskussionen nämner tidigare arbeten vars olika delar var liknande till delar i detta studentarbete och diskuterar likheter och skillnader.