Tätortsnära eller icke tätortsnära, det är frågan : skogsägares intentioner och beteenden med fokus på tätortsnära skogsbruk och dess förändring

Sammanfattning

Idag finns det ett utbrett politiskt intresse av europeiska skogar när EU ska möta sina klimatmål, vilket påverkar svensk policy och i sin tur de svenska skogsägarna. Sverige ska tillsammans med Europa säkerställa bevarandet av dess natur och de ekosystemtjänster som den producerar. Detta kommer att innebära en förflyttning mot ett mångsidigare skogsbruk som ska uppfylla fler mål än de virkesproducerande. Nya krav ställs och skogen förväntas att bidra i arbetet med hållbarhets- och miljömål. I Sverige innebär den rådande skogslagstiftningen att denna förändring behöver komma från skogsägarna själva. Med en förändring av den europeiska skogspolicyn kommer det vara kritiskt att förstå vad som driver de privata skogsägarna. Denna uppsats undersöker drivkrafter hos de svenska skogsägarna med fokus på de med tätortsnära fastigheter och vilka faktorer är det som driver dessa. Fortsättningsvis undersöks om det finns samband mellan skogsägares intentioner och beteenden med avseende på kön, ålder och utbildning. Vidare undersöks huruvida skogens närhet till tätort påverkar det skogliga beslutsfattandet. Slutligen undersöker uppsatsen om skogsägarnas intentioner och beteenden har förändrats från 2014 till 2024 med särskilt fokus på de tätortsnära skogsägarna. Data inhämtas från två enkätstudier som är baserat på Theory of Planned Behaviour. Under analysen upptäcktes inga korrelationer mellan kön, ålder och utbildning, vidare uppvisade de tätortsnära skogsägarna inga avvikelser från de icke tätortsnära, däremot återfinns signifikant skillnad i intention och beteende mellan skogsägare 2014 och 2024. De tätortsnära skogsägarnas intentioner har dessutom utvecklats i en annorlunda riktning än de icke tätortsnära. Anledningen till detta går ej att avgöra inom denna uppsats och därför bör en studie som följer tätortsnära skogsägares svarssekvens genomföras.