Unga män, risk och samhällelig ordning : En kvalitativ diskursanalys av värnpliktens förändring i svensk policy mellan 2009 och 2023

Sammanfattning

I denna studie har jag undersökt hur relationen mellan värnpliktens förändring, unga män, kriminalitet och risk konstrueras i svenska statliga policydokument mellan 2009 och 2023. Utgångspunkten för studien är avskaffandet av den allmänna värnplikten som skedde 2010 samt den senare utvecklingen där värnplikten återaktiveras, men i en förändrad form. Studien tar fasta på hur dessa institutionella förändringar kan förstås i relation till bredare samhällsfrågor om ansvar, social ordning, disciplin och samhällelig integration. Syftet är att analysera hur unga män framställs i relation till risk och samhällsansvar inom ramen för statlig policyproduktion. Studien bygger på en kvalitativ dokumentanalys av statliga offentliga utredningar och propositioner, med ett fokus på hur problemformuleringar, riskförståelser och föreställningar om ansvar produceras och legitimeras genom policytexter. Det teoretiska ramverket utgår från Ulrich Becks teori om risksamhället, Michael Foucaults perspektiv på makt och styrning samt Raewyn Connells teori om hegemonisk maskulinitet. Med stöd av dessa perspektiv så möjliggörs en analys av hur individualisering, osäkerhet, disciplin och könade normer framträder i dokumentens konstruktion av problem i samhället. Resultatet visar att policydokumenten präglas av en individualiserad förståelse av ansvar, där deltagande i totalförsvaret konstrueras som ett individuellt val snarare än en kollektiv skyldighet. Samtidigt framställs unga män både som en central samhällsresurs, men också som en potentiell riskgrupp som behöver bedömas, kontrolleras och styras genom olika former av säkerhets- och lämplighetsprövning. Analysen visar vidare att social problematik främst kopplas till individers motivation, självdisciplin och anpassningsförmåga, medan bredare strukturella förklaringar ges ett mer begränsat utrymme. Policydokumenten bidrar därmed till att producera föreställningar om unga män som både medborgare, riskbärare och styrningsobjekt i dagens svenska samhälle. Studien synliggör hur förändrade institutionella villkor påverkar statens sätt att formulera frågor om risk och integration i samhället, genom att analysera policydokument ur ett sociologiskt perspektiv så bidrar studien med en större förståelse av hur relationen mellan individ, stat och samhälle omförhandlas i ett senmodernt samhälle präglat av osäkerhet individualisering och förändrade former av social kontroll.