Utmattningssyndrom : – En kartläggning av svenska regioners vårdprogram

Sammanfattning

Bakgrund Utmattningstillstånd uppkommer till följd av långvarig stress och samtidigt minskade möjligheter till återhämtning. Efter att Socialstyrelsen 2003 publicerade den utredning som gjorts angående hur stressrelaterad ohälsa skulle handläggas presenterades även diagnoskriterier för det som kom att kallas utmattningssyndrom. Denna, för Sverige unika diagnos, infördes i ICD-klassifikationen 2005. Syfte Syftet med denna studie var att kartlägga Sveriges regioners arbete med utmattningssyndrom. Vilka vårdprogram och riktlinjer finns det att följa? Vem har huvudansvaret för patientgruppen? Finns det möjlighet att patienten remitteras vidare? Finns pågående forskning angående utmattningssyndrom i regionen? Metod Genom internetsökningar samt personlig kontakt med regionerna erhölls information om vårdprogram samt om handläggningen av patientgruppen. Resultat Sex av 21 regionerna uppgav att de hade ett vårdprogram att följa gällande handläggningen av patienter med utmattningssyndrom. Av dessa var två publicerade så att de gick att nå via internetsökningar. I stort sett alla regioner uppgav primärvården som den enheten med huvudansvar för patientgruppen. Sex regioner uppgav att det fanns specialistmottagning dit patienter kunde remitteras. Tre regioner hade pågående forskning i ämnet och två regioner hade projekt som var under planering. Slutsats Kartläggningen hade en hög täckningsgrad då svar erhölls från 19 av 21 regioner. Det framkom att majoriteten av behandlande läkare arbetade inom primärvården och att dessa inte hade något vårdprogram att följa. På grund av att det saknas gemensamma riktlinjer att följa finns risken att omhändertagandet och handläggandet kan variera inom regionernas enheter.