Vuxna personers upplevelse av kontinuerlig glukosmätning (CGM) vid diabetes typ 1 och typ 2 : En litteraturöversikt

Sammanfattning

Diabetes mellitus är en grupp metabola sjukdomar som ökar världen över. Sjukdomen kräver omfattande egenvård och behandling där blodglukoskontroller är en viktig del. Kontinuerlig glukosmätning [CGM] ger trådlös glukosmätning. Sjuksköterskan möter personer med diabetes inom alla vårdkontexter och fler av dessa får en sensor. CGM kan ses som ett tekniskt hjälpmedel men kräver kunskap och stöd i hanterandet. Syftet med denna studie är att belysa vuxna personers upplevelse av CGM vid diabetes. Studien genomfördes genom en litteraturöversikt med sammanställning av kvalitativ forskning inspirerad av metasyntes. Datainsamling genomfördes i relevanta databaser och tio kvalitativa artiklar med hög kvalitet valdes ut och analyserades enligt Fribergs fem analyssteg. Resultatet visar att CGM bidrar till en förändrad relation till sjukdomen i vardagen genom en ökad förståelse och kunskap för diabetes, vilken ledde till mer medvetna val i vardagen och ökad egenvård samt att den kontinuerliga mätningen ledde till en ökad känsla av frihet och trygghet i vardagen. Utmaningar och hinder i användningen av CGM i vardagen innebar att larm och mätningar kunde leda till stress och frustration samt att själva sensorn och tekniskt strul ledde till en känsla av begränsning i vardagen och att stödet från vården för dessa utmaningar var bristfällig. Slutsatsen är att personer upplevde CGM inte bara som ett tekniskt hjälpmedel utan att den blev en del av personens livsvärld och påverkade hela vardagen. Möjligheten att använda CGM fullt ut påverkades av det stöd som gavs och belyser vikten av att sjuksköterskan har förståelse för den unika upplevelsen av CGM.