Användning av vägsalt nu och i framtiden - En studie av kloridhalter i grundvatten hos Värmdö och Söderhamns vattenskyddsområden

Sammanfattning

Vägsalt används ofta i Sverige för att säkerställa framfarten på vägar under vintrarna. Trots att det är en viktig metod för halkbekämpning finns risker för dess påverkan på grundvattenresurser. Kloridjoner som sprids från vägbanan och hamnar i grundvattnet kan leda till både ekologiska och vattenkvalitetsrelaterade problem. En betydande del av Sveriges dricksvatten kommer från grundvattenförekomster i närheten av vägar och därför är det viktigt att förstå hur vägsalt påverkar kloridhalterna, både idag och i ett framtida förändrat klimat. I denna studie analyserades kloridhalter i kombination med saltanvändning i två Svenska vattenskyddsområden: Ingarö Brunn (Värmdö kommun) och Mohed - Kinsta (Söderhamn kommun). Båda områden har kommunala grundvattentäkter och vägsträckor där halkbekämpning med salt sker vintertid. För Ingarö Brunn analyserades data för perioden 2015 – 2025, medan det för Mohed Kinsta fanns en längre mätserie gällande kloridhalter, åren 1989 - 2025. Resultaten visar att kloridhalterna är måttliga och uppvisar viss variation för Ingarö Brunn, medan för Mohed-Kinsta ökade halterna under 1990-talet men har därefter varit stabila. En dynamisk modell upprättades i STELLA för grundvattenmagasinet Ingarö Brunn för att simulera kloridhalter under olika scenarier. Viktiga parametrar var applicerad saltmängd, nederbörd, evapotranspiration, grundvattenuttag och magasinegenskaper. En känslighetsanalys visade att mängd vägsalt och nederbörd hade störst påverkan, medan uttag och magasinvolym gav mindre effekt. Resultaten indikerar att vägsalt kan bidra till förhöjda kloridhalter i grundvatten, men hur stor påverkan det blir styrs av ett komplext samband mellan flera olika faktorer. Dessa innefattar exempelvis geologi, grundvattenförekomstens egenskaper, uttag och brunnarnas placering – både i relation till vägar och andra möjliga kloridkällor som relikt salt eller havsvatten. Den upprättade modellen antar vissa förenklingar, men bidrar trots detta till insikter över hur viktiga parametrar påverkar kloridnivåer och belyser vikten av fortsatt insamling av data, både över kloridhalter men även saltåtgången längs känsliga vägsträckor i landet. I framtiden, med ett förändrat klimat, blir liknande analyser allt viktigare, för att balansera trafiksäkerhet med hållbar grundvattenförvaltning.