Miljöpåverkan från betongvatten : En studie av betongvattens innehåll, beteende i miljön och potentiella risker.

Sammanfattning

Betong är ett av världens mest använda byggmaterial och dess hantering genererar stora mängder så kallat betongvatten, det vill säga vatten som varit i kontakt med betong. Betongvatten uppstår bland annat vid rengöring av betongbilar och betongpumpar, där en stor del av den totala mängden genereras. I vissa fall skickas fordon tillbaka till fabrik för rening mot en kostnad, men en av de vanligaste lokala hanteringsmetoderna är infiltration direkt i marken. I studien diskuteras eventuella miljörisker vid infiltration direkt i mark, samtidigt som även alternativet att rena och istället återanvända betongvatten i ny produktion lyfts. Studien baseras på provtagning, skaktester med lerjord vid L/S 2 och L/S 10 samt geokemisk modellering i Visual MINTEQ. Resultaten visar att betongvatten kännetecknas av högt pH, hög alkalinitet, höga metallhalter och stora mängder suspenderat material. En stor andel av metallerna förekommer bundna till partiklar snarare än i löst form, men de lösta halterna kan ändå betraktas som höga för många av metallerna. Rapporten visar att pH värdet kan sänkas vid infiltration med jord vid mindre volymer betongvatten, men hur mycket jorden kan buffra påverkas sannolikt mycket av jordens egenskaper. Ett bra sätt att lösa problemen kopplade till högt pH kan vara att rena och återanvända vattnet i ny betongproduktion. Metallernas beteende i jorden styrs främst av speciering i lösning samt adsorption. Det finns idag inga nationella riktvärden för utsläpp av förorenat vatten i Sverige, men halter av flera parametrar i obehandlat betongvatten överskrider gränsvärdena för länshållningsvatten. Sammantaget visar resultaten i rapporten att betongvatten kan utgöra en miljörisk vid okontrollerad infiltration och att förbättrad hantering är nödvändig för att minska risken för negativ miljöpåverkan.