Arbetsterapeuters användning av aktivitetsbaserade interventioner inom regional vård

Sammanfattning

Bakgrund: Användandet av aktivitetsbaserade interventioner har visats ha positiva effekter för rehabilitering samt för arbetsterapeuters roll och yrkesidentitet. Samtidigt finns det utmaningar för tillämpningen av aktivitetsbaserade interventioner i sjukhusmiljö som kan begränsa användningen. Syfte: Syftet var att undersöka användningen av aktivitetsbaserade interventioner inom regional hälso- och sjukvård. Metod: Tvärsnittsstudie med explorativ och induktiv ansats. För datainsamling användes en webb-enkät, som 46 verksamma arbetsterapeuter i regional vård besvarade. För dataanalys användes huvudsakligen deskriptiv statistik och sambandsanalyser, medan två öppna enkätfrågor analyserades med kvalitativ analys. Resultat: De faktorer som främst hade samband med högre användning av aktivitetsbaserade interventioner var behandlingslängd och utnyttjande av arbetsterapeutiska teorier och modeller. Kompetensutveckling och tillgång till lokaler och material tenderade också att ha betydelse, medan sociala faktorer som stöd från kollegor och förståelse från anhöriga inte hade det. Arbetsterapeuter beskrev situationskomponenter som både hindrande och främjande för användandet av aktivitetsbaserade interventioner. Slutsats: Studien har bidragit till ökad kunskap gällande vilka faktorer som kan inverka på användandet av aktivitetsbaserade interventioner inom regional vård. Resultaten kan användas för att rikta åtgärder och förbättringsarbeten så att de har störst effekt för ökat användande av aktivitetsbaserade interventioner. Fortsatt forskning behövs kring aktivitetsbaserade interventioner i övriga regioner i Sverige och med större urval.