Askungen - från slav till hjältinna : En komparativ analys av Marissa Meyers ungdomsroman Cinder och två Askungenversioner

Sammanfattning

Askungesagan är idag en av våra mest välkända sagor och har sin grund i folksagorna. I Europa spred sig berättelsen om den sotiga flickan som blev illa behandlad av sin styvmoder men till sist fick gifta sig med en prins bland annat genom Charles Perrault (1697) och Bröderna Grimm (1812). Sagan har förändrats över tid för att passa sin samtid men har kvar många återkommande klassiska folksagomotiv. Askungesagan utgör en tydlig inspirationskälla till ungdomsromanen Cinder av Marissa Meyer, en författare som började sin författarbana med att skriva fanfiction på internet men idag återanvänder karaktärer och motiv från kända folksagor i sina romaner och placerar in dem i nya miljöer. Romanen om mekanikern Cinder som behandlas illa av sin styvmor och sina styvsystrar blev den första av Meyers böcker som inspirerats av kända folksagor. Syftet med denna uppsats är att analysera på vilket sätt folksagan om Askungen går att spåra i Marissa Meyers Cinder. Analysen utgår från jämförelser med två tidigare versioner av Askungesagan som kan sägas ha präglat sagan som den blivit känd i Europa, nämligen sagorna av Perrault och Bröderna Grimm, för att åskådliggöra och analysera berättelsernas gemensamma teman, motiv och symboler. Slutsatsen är att Cinder bär spår av tidigare versioner av Askungesagan och tydligt återanvänder välkända inslag från folksagan samtidigt som den är uppdaterad för attpassa vår samtid.