Att be om förlåtelse inför offentligheten : En kvalitativ undersökning av Sean Combs offentliga ursäkt

Sammanfattning

Denna uppsats undersöker vilka kommunikativa strategier Sean Combs använder i sin offentliga ursäkt för en tidigare misshandel av sin före detta partner. Genom att tillämpa en kombinerad retorisk och multimodal analys utgår studien från teorier om kriskommunikation, bland annat Benoits Image Repair Theory, samt retorikens tre appeller: ethos, pathos och logos, och analyserar även kroppsspråk (actio) och röstens användning (pronuntiatio). Vid sidan av Combs eget uttryck granskas även publikens reaktioner i kommentarsfältet, vilket möjliggör en bredare förståelse för hur ursäkten tolkas, bedöms och värderas i den digitala offentligheten.Vidare analyseras hur dessa strategier samspelar med diskursiva maktstrukturer och samtida fenomen som cancelkultur. Resultatet visar att Combs videobekännelse är strategiskt utformad för att framstå som känslomässigt ärlig och moraliskt trovärdig, bland annat genom ett medvetet bildspråk och ett språkbruk som väcker empati. Samtidigt visar publikens reaktioner att ursäkten inte togs emot som entydigt trovärdig, en majoritet av kommentarerna uttrycker skepsis och avfärdar hans ånger som ett resultat av medietryck snarare än genuin skuld.Genom att kombinera analysen av det kommunikativa innehållet med publikens respons synliggörs hur kriskommunikation i dagens medielandskap inte enbart är en fråga om att tala, utan också om att godkännas, förstås eller avvisas av ett diskurssamfund. Uppsatsen belyser därmed hur digitala ursäkter formas i spänningsfältet mellan individuell strategisk kommunikation och kollektiva normer för moral, sanning och social upprättelse.