Generation Z och Deepfakes: En kvantitativ studie om relationen mellan sociala medieanvändning, informationssäkerhetsmedvetenhet och förmågan att identifiera deepfakes

Sammanfattning

Introduktion Denna studie undersöker relationen mellan sociala medieanvändning och informationssäkerhetsmedvetenhet hos Generation Z, och hur dessa faktorer påverkar deras förmåga att identifiera deepfakes. Att förstå detta samband är viktigt eftersom deepfakes kan sprida desinformation via sociala medier och därmed hota informationssäkerheten i ett samhälle där digitalt innehåll konsumeras i allt större omfattning. Detta blir särskilt angeläget med tanke på att teknologin bakom deepfakes blir alltmer tillgänglig, sofistikerad och lättanvänd. Forskningsfråga Hur ser relationen ut mellan sociala medievanor, informationssäkerhetsmedvetenhet och förmågan att identifiera deepfakes bland individer inom Generation Z? Metod Studien använde en kvantitativ metod, där en enkät genomfördes med 72 deltagare inom Generation Z för att samla in data om deras självskattning kring sociala medieanvändning, informationssäkerhetsmedvetenhet samt förmåga att identifiera deepfakes. Den insamlade datan analyserades med hjälp av både deskriptiv analys, för att sammanfatta och visualisera deltagarnas svar, samt inferentiell analys, för att undersöka statistiskt signifikanta samband och skillnader. Resultat Studien visade att deltagarnas träffsäkerhet i att identifiera deepfakes överlag var låg. En statistiskt signifikant skillnad påvisades i identifieringsförmåga beroende på medietyp. Ljudklipp var lättast att korrekt bedöma, följt av bilder, medan videor visade sig vara det mest utmanande formatet. Analysen visade inte på något tydligt samband mellan tid spenderad på sociala medier och deltagarnas förmåga att identifiera deepfakes. Inte heller självskattad informationssäkerhetsmedvetenhet visade sig ha ett signifikant samband med faktisk identifieringsförmåga. Diskussion Studiens resultat tyder på vikten av att inte enbart fokusera på att öka medvetenheten om digital manipulation, utan att också erbjuda konkreta verktyg och träning i att upptäcka deepfakes, för att stärka individers motståndskraft mot deepfake-manipulation. Genom att synliggöra variationerna i identifieringsgrad mellan ljud, bild och video, erbjuder studien ett underlag som kan användas för att utforma utbildningsinsatser riktade mot Generation Z. Målet är att stärka deras förmåga att på egen hand upptäcka och hantera digital manipulation. Med tanke på den snabba utvecklingen av deepfake-teknologi, som blir alltmer realistisk och svårupptäckt, kommer utbildning inom området bli allt viktigare.