Att konstruera informationspåverkan som ett säkerhetshot: : En WPR-analys av hur Myndigheten för psykologiskt försvar och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap problemrepresenterar hot, ansvar och styrning.

Sammanfattning

Sammanfattning Denna studie analyserar hur informationspåverkan konstrueras som ett säkerhetshot i svenska myndigheters policytexter. Studien tar sin utgångspunkt i policytexter från Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), publicerade under perioden 2022–2024. Syftet är att undersöka hur informationspåverkan problemformuleras, vilka antaganden som ligger till grund för dessa problemformuleringar samt hur styrning och ansvar konstrueras i relation till olika aktörer, med särskilt fokus på vilka implikationer detta får för demokratiska relationer inom svensk förvaltningspolitik. Studien tillämpar Carol Bacchis WPR-ansats (What's the Problem Represented to be?) för att analysera problemrepresentationer i svenska myndigheters policytexter. Säkerhetiseringsteori används som ett analytiskt tolkningsramverk för att belysa hur informationspåverkan ges karaktären av ett säkerhetshot. Analysen visar att informationspåverkan inte konstrueras som ett enhetligt problem, utan genom tre övergripande problemramar: en juridisk-institutionell, en psykologisk-individorienterad och en säkerhetspolitisk kris- och försvarsorienterad. Dessa problemramar producerar skilda styrningslogiker och ansvarsfördelningar, där ansvar växlar mellan staten, individen och kollektivet inom totalförsvaret. Vidare visar studien att medier och medborgare positioneras på olika sätt beroende på problemram. Medier framställs bland annat som demokratiska institutioner, som arenor för påverkan och som operativa kommunikationsresurser, medan medborgare konstrueras som rättighetsbärare, självreglerande individer eller som resurser i kris och krig. Sammantaget visar studien hur parallella problemrepresentationer kan bidra till det som i analysen framstår som fragmenterad styrning och otydliga ansvarsförhållanden i svensk förvaltningsdiskurs. Studien bidrar därmed till en fördjupad förståelse av hur säkerhetisering av informationspåverkan formar styrning och ansvar i svensk förvaltningspolitik.