Att lysa upp landsbygden : en kvalitativ studie om eldsjälarnas betydelse för en hållbar landsbygdsutveckling

Sammanfattning

Landsbygdsområden står inför ökande utmaningar. När klyftorna mellan landsbygd och stad fortsätter att växa, prioriteras större tätorter för utveckling och offentlig service centraliseras, vilket förstärks av en urban norm. Trots dessa utmaningar visar civilsamhället en stark förmåga att fylla de tomrum som skapas när nödvändiga funktioner försvinner, ofta genom ideellt engagemang av ambitiösa individer, kända som eldsjälar. Syftet med uppsatsen är således att diskutera och förstå begreppet eldsjälar och vad deras arbete innebär för södra Sveriges landsbygdsutveckling. Uppsatsen ämnar även identifiera tillvägagångssätt för hur kommunala verksamheter kan och bör ta tillvara eldsjälarnas ideella arbete. Den tidigare forskning som ligger till grund för uppsatsen handlar om urbant tolkningsföreträde, nätverksstyrning genom samverkan och tillit, en levande landsbygd, samt platstillhörighet och lokala experter genom konnässörsmetoden. Uppsatsen utgår från en flerfallstudie med två fall i Blekinge; Bygd i Samverkan och Eringsbodas samhällsförening och ett fall i Skåne; Levande Önneköp. Som insamlingsmetod har kvalitativa intervjuer med både offentliga och ideella aktörer genomförts. Resultatet visar att en eldsjäl på landsbygden är någon som är handlingskraftig och ytterst engagerad i sin bygd, sitt projekt, eller sin förening, som drivs av att delta i eller skapa social gemenskap och en tryggare bygd, och kan mobilisera vid yttre hot. Eldsjälen spelar därmed en central roll för skapandet av en levande landsbygd med ökad gemenskap och social sammanhållning. En långsiktig och stabil utveckling kan dock inte enbart vila på enskilda personers axlar, i en tid som präglas av minskat samhällsengagemang, åldrande landsbygdsbefolkning, liksom utmaningar med finansiering och bidragsansökning. Som grund för eldsjälsarbetet behövs en väl utarbetad och kontinuerligt fungerande samverkansprocess, mellan ideella föreningar och kommunala organisationer, som präglas av ömsesidig tillit. Att lyfta frågan om ideellt arbete från den enskilda kommunala arenan, till att tas på allvar på regional och statlig nivå, skulle kunna ge en värdefull kunskapsdelning och uppmärksamhet åt alla viktiga landsbygdsfrågor. Kanske skulle det ge ökad kraft och fortsatt motivation åt eldsjälsarbetet?