Att övervinna institutionella hinder för klimatanpassning vid skyfall : En fallstudie av kommunal stadsplanering i Helsingborg

Sammanfattning

Klimatförändringarna leder till en ökad risk för kraftiga regn och översvämningar i svenska städer. Trots att kommunerna har tekniska lösningar och strategiska policydokument kvarstår en tydlig gapp mellan de satta målen och det faktiska genomförandet. Denna studie analyserar hur institutionella hinder påverkar på Helsingborgs stads klimatarbete med att anpassa sig till klimatförändringar i takt med skyfall och vilka verkningar detta kan få ur ett folkhälsoperspektiv. I studien används en kvalitativ fallstudie där semistrukturerade intervjuer och dokumentanalys används som metoder för att samla in data. Tre nyckelpersoner har blivit intervjuade, bland annat en översiktsplanerare och en klimatstrateg från Helsingborgs stadsbyggnadsförvaltning samt en V A-ingenjör vid NSV A. Det empiriska materialet utvärderas med hjälp av tre olika teori ramar, Moser och Ekströms barriärmodell, Wamslers ramverk för mainstreaming samt Bulkeley och Betsills perspektiv på governance. Studiens output är fyra samverkande hinder: för det första fragmentering av kunskap längs planerings kedja, för det andra en juridisk gråzon vid extrema regn händelser, för det tredje befintliga byggnaders strukturella motstånd mot klimatanpassning lösningar samt en finansieringsstruktur. Helsingborg har kommit ganska långt i institutionell mainstreaming, men är fortfarande i en kritisk övergång mot interinstitutionellt samarbete. De återstående hindren finns utanför kommunens kontroll där nationella regelverk behöver reformeras. De institutionella hindren påverkar även folkhälsan, när hållbara lösningar ignoreras och befintliga byggnader endast får begränsade förbättringar riskerar hälsa och livskvalitet skillnaderna att bli större.