Att tillgängliggöra en kultur : Sambandet mellan icke-traditionella medieformer, representation, och tillgänglighet

Sammanfattning

Uppsatsen undersöker relationen mellan alternativa medieformer och tillgängliggörande. Undersökningens syfte är att granska vilka möjligheter och utmaningar som finns när det gäller tillgängliggörande av samiskt kulturarvsmaterial, samt hur alternativa medieformer kan påverka möjligheterna för tillgängliggörande. Studien ämnar visa på hur vi kan arbeta med tillgängliggörande av samiskt kulturarv, och sökportalen Nuohtti har använts som material för detta. Nuohttis poster har undersökts, och svaren på en enkät som skickades ut i samband med projektet Digital access to the Sámi Heritage Archives project som kom att lägga grunden för Nuohtti har även undersökts. Materialet har granskats genom en kvantitativ studie och posterna har kategoriserats utifrån handlingstyp. En punktstudie av Ájtte och Nordiska museet har utförts för att visa på två olika sätt som arkiv arbetar med tillgängliggörande av samiskt kulturarv, detta med en kvalitativ metod. Materialet har granskats utifrån Ann Stolers teori kring arkiv och makt – att arkiven inte endast är en plats där information bevaras utan även en plats där kunskap skapas. Som komplement har Gali Halevis teori om hur arkivarier kan arbeta med diversitet, jämställdhet och inkludering använts. Teorierna har kontextualiserat posterna i både sin historiska kontext samt i arkiven som verktyg för makt. Undersökningen visar att en utmaning med alternativa medieformer är proveniens och metadata. Det krävs en ökad mängd arbete för att säkerställa att metadatat och handlingarna följs åt i en digitiserad användning. Undersökningen visar även att alternativa medieformer i mycket större utsträckning är digitiserade och tillgängliga online, och att användningen av alternativa medieformer öppnar upp för ökad representation. Handlingar av annan form än pappershandlingar skapas i en större utsträckning, och av fler, vilket gör att representationen breddas. En utmaning som belysts i undersökningen är de etiska ställningstagandena som behöver göras för tillgängliggörande av samiskt kulturarv eftersom det finns andra värderingar kring kunskapsförmedling och allmänna handlingar i samisk kultur som inte alltid går i linje med svensk lagstiftning. Undersökningen visar även på att alternativa medieformer öppnar upp för anpassningar i linje med etiska riktlinjer från samiska aktörer. Handlingar kan tillgängliggöras utan att publiceras, deras existens kan tillgängliggöras men utan att fritt publicera handlingen i digitala forum. Slutsatsen är således att alternativa medieformer både öppnar upp för en bredare tillgänglighet, en bredare inkludering och representation samt för andra möjligheter för anpassning utefter olika riktlinjer kring kunskapsförmedling.