Att underhålla det man inte ser: Förbättrad statusbedömning av ledningar för effektivt underhållsarbete inom fjärrvärme

Sammanfattning

Fjärrvärme har använts länge i Sverige och förser idag mer än hälften av alla svenska bostäder med bostadsuppvärmning. Nätverken som används har byggts ut sedan 1950-talet och har i många fall passerat sin tekniska livslängd. Att byta alla svenska fjärrvärmeledningar är dyrt och i många fall onödigt eftersom många ledningar fortfarande fungerar bra. Eftersom ledningarna, väl nedgrävda, inte kan observeras krävs därför nya sätt att utföra statusbedömning av ledningar för att veta vilka ledningar som borde bytas. Det här arbetet har gjorts i samarbete med Öresundskraft AB i Helsingborg. Öresundskraft är ett svensk, väletablerat fjärrvärmebolag som byggt ut sitt fjärrvärmenät sedan 1964. Idag har de cirka 72 mil ledningar med varierande konstruktion som de förvaltar och underhåller. För att få bättre inblick i tillståndet av deras ledningar har 538 Smarta Aktiva Boxar (SAB) installerats i nedstigbara kammare. Dessa kan mäta bland annat luftfuktighet och temperatur i kammare. Genom att analysera den insamlade datan har man lagt grund för information som kan assistera att utveckla förståelsen för fjärrvärmenätet och dess underhåll. Korrosion, som är en framstående anledning till skador i ledningar, är starkt beroende av luftfuktigheten och temperatur. Studien undersöker därför inverkan kulvertkonstruktionen har på mätningar luftfuktighet- och temperaturmätningar i systemet. Konstruktionstyperna som undersöks är betongkulvertar samt eternitkulvertar med polyuretanstöd, metallstöd, cellbetongstöd och sandwichkonstruktion. Även hur antal ventilationstorn och medierör påverkar luftfuktigheten undersöks. Arbetet har genomförts med hjälp av datanalys och kategorisering. Genom att analysera mätningarna från SAB:ar i kammare kring kulvertar under perioden maj 2022 till december 2023 identifieras beteenden och egenskaper som påverkar luftfuktighetsnivån i kammare, och därmed korrosionsförutsättningarna i kammare och kulvert. Genom att kategorisera hur varje SAB förhåller sig till dessa egenskaper och jämföra de i grupp kan observationer av olika kulvertkonstruktioner göras. Arbetet har fastställt att olika konstruktioner uppvisar olika beteenden. Bland annat framstår kulvertkonstruktionen skilja beroende på hur mycket luftflöde stöden i konstruktionen tillåter, där ett blockerat luftflöde förhindrar kontinuerlig ventilering. Dessutom framstår dubbla ventilationstorn främja ventilationen i många kulvertkonstruktioner. Arbetet utforskar även hur framtida datahantering skulle kunna utvecklas.