Barnäktenskap - en fråga om heder? : En analys av svenska domar efter bestämmelsen mot barnäktenskap trädde i kraft 2020

Sammanfattning

Studiens syfte har varit att analysera och granska de domar som följt efter att barnäktenskapsbrottet instiftades som ett självständigt brott år 2020. Avsikten med studien har varit att identifiera gemensamma faktorer samt granska vilken argumentation som används i målen. Barnäktenskapsbrottets utformning bygger på att kriminalisera handlingar som tillåter ett barn under 18 år att ingå äktenskap eller äktenskapsliknande förbindelse. Brottet är undantaget från principen om dubbel straffbarhet och kriminaliserar därigenom handlingar som sker utomlands - oberoende av handlingens legalitet i landet där handlingen utförs. De mål som studerats är avgjorda i tingsrätter och hovrätter mellan åren 2021 och 2025. Antalet fastställda domar är begränsat, vilket huvudsakligen beror på att få anmälningar har lett till åtal. Trots materialets ringa omfattning framträder flera återkommande mönster i målen. Den främsta gemensamma nämnaren är att hedersrelaterat våld och förtryck, hederskultur och olika former av hederskontexter är avgörande för domstolarnas resonemang. Av förarbeten och utredningar framgår det att just det varit lagstiftarens intention med den nya lagen. Ytterligare gemensamma nämnare som framkommer i denna studie är vikten somrespektive domstol lägger vid att resonera kring vad som är - och inte är - enäktenskapsliknande förbindelse. Domstolarna fäster stor vikt vid vilka belägg det finns för atten äktenskapsliknande förbindelse kan anses ha ingåtts, samt vilken roll barnetsvårdnadshavare haft i detta. Det blir tydligt att en diskussion kring kulturella normer ochseder får en stor betydelse i avgörandet kring hur olika situationer ska tolkas och vilket värde som ska tillskrivas olika handlingars betydelse. Det går också att konstatera att undantaget från dubbel straffbarhet har en central roll för att lagstiftningen kring barnäktenskapsbrott ska kunna prövas i svenska domstolar eftersom samtliga granskade mål innefattar handlingar som skett utanför Sveriges gränser.