VNR, HRV och det sjunde delmålet i diskurs: : En kritisk diskursanalys av hur våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck konstrueras i svenska policydokument

Sammanfattning

Denna studie undersökte de diskursiva processer som konstruerar begreppen våld i närarelationer (VNR) och hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) i svenska policydokument, mellan 2020 och 2025. Fokus låg på HRV:s föränderliga position i relation till VNR inom svensk kriminalpolitik, särskilt efter regeringens beslut 2025 att införa ett separat jämställdhetspolitiskt delmål för HRV, trots utredningarnas avrådan. Genom kritiskdiskursanalys analyserades ett strategiskt urval av policydokument, för att identifiera de kunskapsanspråk som formar förståelsen av våldsformerna och deras inbördes relation. Studien identifierade fem sammanflätade men analytiskt åtskiljbara diskurser: våldsdiskursen, likhetsdiskursen, synlighetsdiskursen, kollektivdiskursen och sammamaktdiskursen. Vålds-, sammamakt- och synlighetsdiskursen fungerade som stabila, hegemoniska ramar som konstruerade både VNR och HRV som strukturella jämställdhetsproblem. Förhållandet mellan VNR och HRV framträdde som en ständig diskursivkamp mellan likhetsdiskursen, som betonade likheter och integration, och kollektivdiskursen, som betonade deras skillnader. HRV särskiljdes genom fokus på kollektivitet, kulturella föreställningar och behovet av riktade rättsliga åtgärder, vilket legitimerade det som ett självständigt politiskt problem. Sammantaget belyste studien hur policydokument producerar och förhandlar problemdefinitioner, samt hur diskursiva strukturer både möjliggör och begränsar förståelsen av våld och jämställdhet i svensk politik.