Beredskaps- och resiliensaspekter vid renovering av bostadsbyggnader

Sammanfattning

Detta examensarbete undersöker hur robusta olika typer av bostadshus är i samband med kris eller krig i Helsingborgs stad. Robusthet i denna kontext definieras av individuella byggnaders förmåga att upprätthålla grundläggande funktioner samt förbli beboelig vid kriser av olika längd. För att undersöka detta utformades flera rimliga scenarier där konsekvenserna innefattar långvariga bortfall av värme, el och ventilation. Långvariga bortfall kommer att definieras som perioden av minst en vecka i detta arbete. Studien fokuserar på hur byggnader från olika byggnadsepoker påverkas samt vilka sorters renoveringar som skulle kunna förbättra bostädernas motståndskraft. Analysen baseras på litteraturstudier samt beräkningar av värmeförlust, ventilationsbehov, koldioxidutveckling och energibehov vid reservdrift. Beräkningarna genomfördes för byggnader med varierande isoleringsnivå och lufttäthet för att simulera olika byggnadsepoker. Resultaten visar att äldre byggnader generellt förlorar värme snabbare men samtidigt klarar längre perioder utan fungerande ventilation tack vare högre ofrivilligt luftläckage. Mer moderna och energieffektiva byggnader uppvisar i stället bättre värmehållning men blir på grund av detta betydligt mer beroende av fungerande ventilation eller aktiv vädring. Problemet med aktiv vädring är att det i minskar värmehållningen, framför allt under vinterhalvåret. Därför innebär det en risk att koldioxidhalterna blir höga snabbt, redan inom några dygn i de mest moderna och lufttäta byggnader utan ventilation. Samtidigt riskerar äldre hus, samt nyare hus som aktivt vädrar, att få mycket låga inomhustemperaturer inom samma tidsperiod. Studien visar även att reservkraftsystem som generatorer eller batterilagring kan möjliggöra fortsatt drift av kritiska funktioner såsom ventilation och värmedistribution. Dock medför majoriteten av dessa lösningar samtidigt stora praktiska begränsningar kopplade till exempelvis bränsleförsörjning, lagringsutrymme, lagstiftning och, framför allt, kostnader. Resultaten indikerar att moderna, energieffektiva byggnader inte nödvändigtvis är mer robusta än äldre byggnader ur ett krisberedskapsperspektiv. De är robusta på olika sätt. Studien indikerar att det kan finnas behov av att på ett systematiskt sätt inkludera olika beredskapsaspekter när byggnader projekteras för öka robustheten i samhället.