“ChatGPT sade:” : En studie om gymnasieelevers hantering av AI-verktyg och AI-genererad information

Sammanfattning

Syftet och frågeställningar: Studiens syfte är att kvalitativt kartlägga och förstå hur gymnasieelever använder och hanterar verktyg och information genererad med artificiell intelligens (AI) i ämnet idrott och hälsa. Genom att undersöka hur elever hanterar AI-genererade svar kan vi få en bild av i vilken grad undervisningen är i behov av mer källkritik och digital kompetens. För att besvara syftet formulerades följande frågeställningar: 1. Svarar elever rätt eller fel på prompter där fel svar genereras av AI? 2. Förhåller sig elever tillitsfullt till AI-genererade svar? 3. Hur uppvisar elever olika förmågor i förhållande till AI- och medialitteracitet vid hantering av AI-verktyg? Metod: Studien bygger på flermetodsforskning som kombinerar kvantitativa och kvalitativa metoder. Den kvantitativa delen består av en univariatanalys där frekvenstabeller skapades och inkluderade varje elevsvar. Den kvalitativa metoden utgörs av en analys baserad på ett kodningsschema som utvecklades utifrån Ng et al. AI-litteracitet kopplat till Blooms taxonomi och van Laars et al. digitala förmågor. Elevsvaren kodades manuellt och placerades in i olika nivåer beroende på vilka förmågor de uppvisade i relation till AI- och medialitteracitet. Studien använde en enkät med förutbestämda prompter som datainsamlingsmetod. Resultat: Studiens resultat visar att ingen elev svarade rätt när AI genererade inkorrekta svar. Den kvantitativa analysen visar att en majoritet av eleverna förhåller sig tillitsfullt till AI-genererade svar, oavsett om svaren är korrekta eller inkorrekta. Det kvalitativa resultatet visade att många elever uppvisar teknisk förmåga vid hantering av AI-verktyg. Vissa elever visar kritiska förmågor genom att analysera och tolka AI-genererade svar, ställa följdfrågor samt använda egen ämneskunskap. Slutsats: Studien indikerar att gymnasieelever kan vara i behov av djupare kunskaper om AI-verktyg samt källkritik kopplat till digitala hjälpmedel. I ämnet idrott och hälsa kan bristande faktakunskap göra det svårt för elever att upptäcka missvisande och inkorrekt information. Idrottslärare kan därför behöva arbeta med mer elevcentrerade och varierade undervisningsmetoder för att stärka elevernas digitala kompetens och kritiska förhållningssätt. Genom att arbeta tillsammans med eleverna i användningen av AI-verktyg kan lärare synliggöra felaktigheter och stödja utvecklingen av AI- och medialitteracitet.