Cirkularitet för byggmaterial i innerväggar

Sammanfattning

Syftet med det självständiga arbetet är att ge en bild av vilka möjligheter samt hinder för miljönyttan det finns när det gäller materialval till innerväggar. De vanligen förekommande materialen har studerats utifrån möjligheten att återbruka eller återvinna dessa produkter och material. Arbetet täcker också en jämförelse med alternativa material när det gäller klimatpåverkan och möjlighet till cirkularitet för att förenkla beslutstagandet vid inköp av miljömässigt hållbara material samt ge en bild av vilka åtgärder som kan medverka till ökad cirkularitet för valda material. För att avgöra i vilken grad materialen är cirkulära har avfallstrappan använts där minimera användandet av material är det bästa alternativet följt av återanvända, materialåtervinna, energiåtervinna och slutligen det sämsta alternativet deponera. För att göra en så rättvis jämförelse som möjligt har generella materialdata från Boverkets klimatdatabas använts och samt miljövarudeklarationer för specifika produkter. Arbetet fokuserar på gipsskivor (byggskivor som används som ytskikt i väggar och tak), mineralullsisolering (isolerar från spridning av värme, kyla och ljud) och stålreglar (används som struktur för att fästa byggskivor och skapa utrymme för isolering). Dessa material har valts då de är material som ofta används till innerväggar vid uppförandet av ett nytt hus, samt att de beställs i stora mängder och därmed blir det stora mängder avfall av dessa material när ett hus rivs. Att gips och mineralull ofta deponeras när de blir till avfall och att stål har en stor klimatpåverkan vid framställning gjorde alla tre extra intressanta att studera. Fördjupade studier av materialen har visat att dessa traditionella material visserligen har en hög klimatpåverkan vid tillverkningsfasen men att de ur ett livscykelperspektiv har möjligheter att vara mer cirkulära än flera av de alternativa materialen som också studerats. Både det gips och mineralull som blir till spill, rivs från gamla hus eller blir över vid produktionen, skulle kunna bli till nytt material utan försämrade egenskaper och därmed få ett lågt klimatavtryck och en 100 %-ig cirkulation. Stål återvinns visserligen redan nästan 100 %-igt men det finns inte tillräckliga volymer för att möta behovet och därför framställs mer stål från naturresurser. Återanvändning är svårare för samtliga material då de är anpassade efter den byggnad de först suttit i och därmed inte säkert passar på en ny plats, det är också ett bekymmer med att lagerhålla använt material i väntan på att det ska dyka upp ett lämpligt nytt hus att använda det i. Flera av de studerade alternativa materialen är mycket intressanta. Flera har råmaterial som är ett avfall. Ur ett cirkulärt perspektiv är material som kommer från en annan kedjas restflöden positivt men om det sedan energiåtervinns i sitt slutskede blir det ett sämre cirkulärt alternativ än det som kan användas om och om igen. I dagsläget är de bästa alternativen ur ett cirkulärt perspektiv byggskivor av förpackningsmaterial (med ett råmaterial som annars skulle ha förbränts) och pappersreglar. För isolering har inget av de studerade materialen hög grad av cirkularitet i dagsläget. Ur ett klimatpåverkansperspektiv är de bästa alternativen gipsskivor tillverkade med endast förnybar energi, mineralull i form av lösull från återvunnet material och pappersregel.