Cirkulärt byggande möter miljöcertifiering : En intervjustudie om manualen Miljöbyggnad 4.0 Ombyggnad i ombyggnadsprojekt, ur beställarens och miljökonsultens perspektiv

Sammanfattning

Examensarbetet tar sin utgångspunkt i den spänning som uppstår när bygg- och fastighetssektorn förväntas göra en cirkulär omställning samtidigt som miljöcertifieringssystem kan riskera att hämma utvecklingen, inte enbart stödja den. Därav syftar studien till att fördjupa förståelsen för hur Miljöbyggnad 4.0 Ombyggnad samspelar med cirkulärt byggande i praktiken genom undersöka hur beställare och miljökonsulter förstår och arbetar med cirkulärt byggande, hur indikatorer och kriterier i manualen stödjer respektive hämmar cirkulära strategier samt vilket handlingsutrymme aktörerna upplever att systemet ger. Studien bygger på en litteraturgenomgång av cirkulärt byggande och manualen Miljöbyggand 4.0 Ombyggnad samt kvalitativa intervjuer med beställare, miljökonsulter och en certifieringsspecialist. Analysen genomfördes tematiskt och kopplar respondenternas erfarenheter till indikatorerna i manualen och tidigare forskning. Resultatet visar att cirkulärt byggande uppfattas som ett brett och delvis otydligt begrepp, men att aktörerna delar en kärnförståelse där effektiv resursanvändning, bevarande, återbruk och återvinning står i centrum. I praktiken omsätts cirkularitet genom beslut om att bevara befintliga byggdelar, planera för återbruk, minimera spill och utveckla arbetssätt för bland annat avfallshantering och materialflöden. Studien visar också att cirkulärt byggande ofta bedrivs utan att begreppet används explicit i den projektnära vardagen, vilket synliggör ett begreppsgap mellan forskningens språk och projektens praktik. Miljöbyggnad 4.0 Ombyggnad innehåller flera indikatorer som stödjer cirkulära strategier. Samtidigt identifieras tydliga målkonflikter, främst relaterade till energiområdet. Aktörerna är dock inte helt samstämmiga i sin syn på samspelet mellan manualen och cirkulärt byggande. Beställarna betonar i högre grad manualens stödjande funktion medan miljökonsulterna har en mer kritisk syn, där de tydligare uppmärksammar målkonflikter. Resultatet visar även att manualen erbjuder ett formellt handlingsutrymme, men detta är i praktiken beroende flera olika faktorer. Miljökonsulterna hanteringsstrategier blir avgörande för hur manualens tolkas, tillämpas och balanseras mot cirkulära strategier i enskilda projekt. En slutsats från studien är att Miljöbyggnad 4.0 Ombyggnad fungerar som ett selektivt stöd för cirkulärt byggande. Systemet kan synliggöra, strukturera och i vissa fall stärka cirkulära strategier, men löser inte de grundläggande målkonflikter som uppstår i ombyggnadsprojekt. Utfallet påverkas i hög grad av projektförutsättningar, entreprenadform och maktfördelning mellan aktörer. Studien ger därmed ett empiriskt bidrag till den befintliga kunskapen om hur manualen upplevs och används som verktyg för cirkulärt byggande. Samtidigt pekar resultatet på behovet av fortsatt forskning kring hur manualen och tillhörande arbetssätt kan utvecklas för att bättre stödja cirkularitet.