Cykelns makt i trafikrummet : En fallstudie om prioritering av cykeln i svenska kommuners planering

Sammanfattning

Efter bilismens utveckling under andra halvan av 1900-talet har den svenska trafikplaneringen präglats av ett fokus på biltrafik medan cykelanvändningen har minskat i landet. Samtidigt har biltrafiken orsakat negativa konsekvenser på klimatet, människors hälsa och städernas fysiska utformning. Därför finns det många kommuner i Sverige som arbetar med att främja cykling och prioritera cykeltrafik för att minska biltrafiken. Detta masterarbete handlar om att undersöka vilka faktorer som inom kommunal trafikplanering och organisation påverkar förutsättningarna för att prioritera cykeln i trafikrummet samt hur olika aktörer har makt att kunna påverka hur cykeln prioriteras. Genom en fallstudie där tre svenska kommuner studeras, vilka är Varbergs kommun, Järfälla kommun och Karlskrona kommun, undersöks kommunernas förutsättningar för att prioritera cykeln genom semistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner som arbetar med kommunal trafikplanering eller fysisk planering samt genom en kvalitativ textanalys av kommunala strategidokument. Ett teoretiskt ramverk som utgår från aspekterna "Maktrelationer i trafikrummet”, ”Fysisk rörelse från punkt A till punkt B”, ”Positiv representation av cykling” och ”Cykelupplevelser och cykling i vardagen” används för att genomföra metoderna och analysera empirin. Utifrån analysen går det att dra slutsatsen att det finns ett flertal faktorer som inom kommunal trafikplanering och organisation påverkar förutsättningarna för att prioritera cykeln i trafikrummet. Dessa faktorer handlar om vilka mål och strategier som finns för att prioritera cykeltrafiken, huruvida målen och strategierna kan uppnås och tillämpas i fysisk handling samt om det finns en politisk vilja och ekonomiska medel för att genomföra cykelåtgärder som krävs för att öka cykelns prioritet i trafikrummet. Det finns dessutom olika aktörer som har makt att påverka cykelns prioritet i trafikrummet. Kommunpolitiker utövar makt genom att avsätta en budget för cykelåtgärder samt antar strategier och planer som anger cykelns prioriteringsordning. Kommunala tjänstepersoner har möjlighet att påverka cykelns prioritet i trafikrummet genom att utforma och genomföra strategier och planer som berör cykelåtgärder. Statliga och enskilda aktörer kan utöva makt som påverkar prioritering av cykeltrafiken genom att samarbeta med kommunerna i cykelinfrastrukturprojekt och medborgare kan genom engagemang i trafikfrågor påverka lokalpolitikernas inställning till cykeln och även lämna in synpunkter kring cykelnätet som kommunen kan åtgärda.