De avtalade och lagstadgade begränsningarna av arbetstagarnas frihet – om sekretessens påverkan både inom och utom anställningsförhållandet

Sammanfattning

Uppsatsen syftar till att klargöra rättsläget avseende tystnadsplikt och huruvida lojalitetsplikt och kritikträtt samspelar, samt hur sekretessbestämmelser inverkar i rättsfrågan. Med utgångspunkt i det arbetsrättsliga förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare undersöks hur lojalitets- och tystnadsplikt samt kritikrätt påverkar arbetstagarens handlingsutrymme, vilket sätts i relation till sekretessbestämmelser. Under hela anställningsförhållandet följer lojalitet- och tystnadsplikt för arbetstagare, vilken även kan avtalas att gälla efter anställningens upphörande. Arbetstagare inom den offentliga sektorn har en grundlagsskyddad kritikrätt och bestämmelser om sekretess, utöver lag, anses sakna rättsverkan. Privatanställda omfattas snarare av en mer långtgående tystnadsplikt följt av sekretessbestämmelser samt starkare lojalitetsplikt. Däremot kan arbetsgivaren påverka arbetstagares kritikrätt, tystnadsplikt samt lojalitetsplikt genom sekretessbestämmelser. Uppsatsens tio sekretessbestämmelser visar därmed att dessa kan påverka arbetstagarens handlingsutrymme i varierande utsträckning inom och utom anställningsförhållandet. Det finns således en gränsdragning mellan yttranden som omfattas av tystnadsplikt samt yttranden som följer av kritikrätten. Den mest avgörande faktorn för arbetstagarens handlingsutrymme anses vara den sektor i vilken arbetstagaren tillhör samt vilka sekretessbestämmelser arbetstagaren omfattas av inom den privata sektorn.