Ansiktsigenkänning med AI-system

Sammanfattning

Uppsatsen behandlar det rättsliga läget i Sverige för användningen av AI-system vars syfte är att utföra ansiktsigenkänning. Polismyndighetens användning av tekniken står i centrum för analysen. Användningen möjliggörs av AI-förordningen som reglerar när aktörer får eller inte får använda olika typer av AI-system. I förordningen regleras bland annat situationer då en behörig myndighet som exempelvis Polismyndigheten använder AI-system för ansiktsigenkänning i brottsbekämpande syfte. En ny lag har föreslagits i Ds 2025:7 som ska införliva AI-förordningens bestämmelser i svensk lag. I uppsatsen jämförs det lagförslaget med gällande rätt, bland annat Brottsdatalag (2018:1177). Uppsatsen drar slutsatsen att lagförslaget i mångt uppfyller de krav som ställs i AI-förordningen och i brottsdatalagen men att lagförslaget i flera avseenden avviker. Dessa avvikelser verkar vara skapta för att lagen ska kunna tillämpas oftare och på ett större antal brott. Rekvisiten för att Polismyndigheten ska tillåtas använda AI-system för ansiktsigenkänning är enklare att uppnå i lagförslaget i relation till rekvisiten i AI-förordningen.