Demokratiskt ansvar under säkerhetsbegränsningar : En studie av kommunala förtroendevaldas syn på säkerhetsskydd och informationstillgång

Sammanfattning

Denna uppsats undersöker hur kommunala förtroendevalda uppfattar och resonerar kring säkerhetsskydd och hur tillgången till information påverkar deras demokratiska uppdrag och deras förmåga att känna ansvar mot befolkningen. Problemet som uppsatsen syftar att undersöka härstammar från säkerhetsskyddslagen, Denna lagstiftning kräver att aktörer som bedriver säkerhetskyddsklassad verksamhet ska säkerhetspröva personal med behov av att delta i sådan verksamhet. Saknas behov ska en person inte prövas och får således inte ta del av information som berör den verksamheten. Detta kan leda till demokratiska spänningar när förtroendevalda politiker inte kan ta del av information som de kanske upplever att de behöver. Denna uppsats syftar till att undersöka hur förtroendevalda i Eskilstuna kommun uppfattar och resonerar kring säkerhetsskydd och den begränsning av information som det innebär. För att göra detta användes en kvalitativ metod i form av intervjustudier som sedan analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Respondenterna som intervjuades var förtroendevalda heltidspolitiker från både den styrande majoriteten och oppositionen samt från både höger- och vänstersidan i det politiska spektrumet. Uppsatsen utgick från David Beethams teori om legitimering av makt samt Robert Mertons rollteori för att undersöka om respondenterna anser informationsbegränsningen vara legitim och hur detta påverkar deras förmåga att känna ansvar utifrån sin roll. Resultatet visar att respondenterna upplever sin roll som starkt förknippad med tillgången till information. Resultatet visar dock även att respondenterna genomgående upplever att en begränsning av information skulle vara legitim förutsatt att den sker på grund av legitima skäl. Respondenterna upplever inte i huvudsak någon rollkonflikt till förvaltningen. Uppsatsen visar att de förtroendevalda i Eskilstuna kommun uttrycker resonemang som tyder på att en eventuell informationsbegräsning skulle vara legitim utifrån Beethams legitimeringsteori. Detta till trots att de upplever att informationsbegränsningar kan vara problematiska, då de uppvisar förtroende till att de som har informationen är kompetenta och att rätt beslut fattas ändå.