Den allmänna lojalitetsplikten inom kommersiella avtalsförhållanden - En undersökning i ljuset av NJA 2021 s. 943

Sammanfattning

Begreppet lojalitetsplikt har sitt ursprung i den romerska rätten och har sedan dess spridits till stora delar av västvärlden. Lojalitetsplikten brukar definieras som en plikt att iaktta, eller att tillvarata, motpartens intressen. Lojalitetsplikten gäller som en allmän rättsprincip även om dess betydelse i avtalsförhållanden länge var ifrågasatt. Under senare tid har debatten om vad den innebär fått större och större utrymme. När Högsta domstolen avgjorde målet NJA 2021 s. 943 ”Omsättningsmålet” sattes den allmänna avtalsrättsliga lojalitetsplikten för första gången i främsta rummet. Uppsatsen utreder vad prejudikatet innebär för kommande mål av lojalitetskaraktär och behandlar frågan om hur lojalitetsplikten vuxit fram i svensk rätt. Då lojalitetsplikten i kommersiella avtalsförhållanden inte regleras av någon lagstiftning i svensk rätt går denna uppsats igenom den bakomliggande teorin som går att finna i doktrinen och analyserar ett antal rättsfall i ett försök att beskriva innebörden av den allmänna avtalsrättsliga lojalitetsplikten i kommersiella avtalsförhållanden. Uppsatsen konstaterar att Högsta domstolen i och med domen har utvecklat gällande rätt på så sätt att lojalitetsplikten kan tillämpas på självständig grund. Följden av prejudikatet blir att domstolarna får bättre klarhet i den rättspraxis som är gällande, även utan kodifiering.