"Det är ju lättare om man är specialpedagog för då vet man exakt" : En intervjustudie kring stödprocesser i arbetet med barn med språkstörning i förskolan

Sammanfattning

Studien bygger på en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med fyra specialpedagoger och tre förskollärare. Studien förväntas bidra med kunskap kring hur stödet i arbetet med barn med språkstörning i förskolan organiseras och hur processen upplevs av förskollärare och specialpedagoger. Resultatet visar att stödet från specialpedagoger till pedagoger organiseras genom möten där handledning ges. I handledningen ges tips och råd och som komplement görs även observationer. Observationerna utgår från helheten runt barnet och specialpedagoger har stort fokus på pedagogers förhållningssätt. Förskollärare efterfrågar dock mer konkreta råd och material och tycker det är svårt att applicera råden de får i verksamheten. Två av tre förskollärare uttrycker ett missnöje med det stöd de får. De anser att stödet är bristfälligt, både i fråga om tillgänglighet och stödets praktiska utformning. Samtidigt beskriver specialpedagoger svårigheter med att förmedla sin kunskap vidare till pedagogerna. Hinder som framträder i resultatet är brist på tid samt stor arbetsbelastning, det gäller för båda professionerna. Det upplevs svårt att hitta tid för möten samt för förskollärare att hitta tid och möjlighet att verkställa anpassningar i verksamheten. Specialpedagoger uppfattar inte sin arbetsbelastning som ett problem utan anser att de hinner göra de arbetsuppgifter de vill. Men förskollärare efterfrågar mer stöd och mer tid med specialpedagoger. Ett stort hinder i arbetet är upplevelsen av förskollärarnas låga kompetens kring språkstörning och kunskap om hur de ska anpassa verksamheten. De anser själva att de behöver höja sin kompetens och specialpedagoger är av samma åsikt. Däremot arbetar förskollärare förebyggande på ett sätt som kan gynna barn med språkstörning, enligt de råd som specialpedagoger menar att de ger. Men kunskap om att arbetssättet stöttar barn med språkstörning lyfts inte av förskollärare. Resultatet visar att förskollärare och specialpedagoger önskar ökad samverkan mellan de olika professionerna och även ökad samverkan med andra instanser som logoped.