Det finns en stor korruption bland nyhetsmedier : En studie om nyhetsmediernas påverkan på Folkhälsomyndighetens trovärdighet under covid-19

Sammanfattning

Covid-19 pandemin har påverkat många länder runt om i världen. Folkhälsomyndigheten i Sverige införde restriktioner och rekommendationer för att skydda samhällets befolkning från att smittas av viruset. I samband med pandemin har det uppkommit ett överflöd av nyheter gällande covid-19 inom både traditionella och digitala medier. Syftet med studien är att undersöka om Folkhälsomyndigheten har påverkats utifrån de olika nyhetsmedier som informerat om covid-19 men även om det finns ett samband mellan studiens fynd och Folkhälsomyndighetens kommunikationsinsatser. Studien har använt sig av source credibility (Hovland et al. 1953) och media credibility (Westley & Severin, 1964; W.Roper, 1959; Bucy, 2003) teorierna som teoretiskt ramverk, relevanta forskningsstudier inom trovärdighet och medier och Folkhälsomyndighetens pandemiberedskapsrapport. Det empiriska underlaget i studien utgår från tolv semistrukturerade intervjuer som genomförts med respondenter inom två åldersgrupper, 20–25 år och 65–70 år. Det har genomförts en tematisk analys för att hitta likheter och skillnader mellan respondenternas svar vilket utformat teman, public service och trovärdighet, nyhetskomsumption, källhänvisning och trovärdighet, språk och det visuella i samband med trovärdighet, respondenternas bild av Folkhälsomyndigheten, massinformation, Folkhälsomyndighetens påverkan av nyhetsmedier, digitala och traditionella medier och Folkhälsomyndighetens expertis. Studiens resultat visar att det uppkommer en svårighet med att mäta respondenternas trovärdighet till Folkhälsomyndigheten genom nyhetsmedier då det uppkommer andra faktorer som är mer påtagliga än faktorerna expertis och tillförlitlighet inom source- och media credibility teorierna. Dessa faktorer är respondenternas livsstil, vanor, journalistik, visuell påverkan, källhänvisning och public service. Det fanns samband med faktorerna och Folkhälsomyndigheternas sex kommunikationsstrategier och genom att myndigheten tar hänsyn till åldersgruppernas faktorer för trovärdighet kan det gynna deras risk- och konsekvensbedömningar inom kommunikationsarbetet inför kommande pandemier. Slutsatsen är att Folkhälsomyndighetens bild inte har påverkats av nyhetsmedierna. Digitala och traditionella medier har inte varit avgörande för respondenternas uppfattning av Folkhälsomyndighetens trovärdighet. Studien belyser även komplexiteten med trovärdighetsbedömningar då respondenterna hade svårigheter med att särskilja avsändaren, meddelandet och mediet.