Distansarbetets frihet och ensamhet : En kvalitativ intervjustudie om distansarbetets sociala dynamik och dess påverkan på relationer, isolering och ensamhet hos svenska manliga arbetstagare

Sammanfattning

Det förs en växande samhällsdebatt kring ökande individualisering, särskilt i Sverige som har en hög andel ensamhushåll i jämförelse med många andra länder. Samtidigt har distansarbete - möjligheten att arbeta utanför arbetsgivarens kontorslokaler - blivit allt vanligare till följd av covidpandemin. När arbetstagare separeras från den fysiska arbetsplatsen skapas förändrade förutsättningar för social interaktion, relationsskapande och psykiskt välmående eftersom isolering och ensamhet kan uppstå som konsekvens. Dessutom visar tidigare svensk och internationell forskning könsskillnader gällande ensamhet, där ensamhet rapporteras i högre grad bland män. Samtidigt kan mäns emotionella uttryck vara föremål för stigma där känslor i vissa fall betraktas som mindre accepterade inom sociala könsnormer. Syftet med denna studie är därför att skapa en djupare och mer nyanserad förståelse för hur svenska manliga arbetstagare upplever att distansarbete påverkar deras sociala relationer, samt på vilket sätt distansarbetets isolerande egenskaper kan bidra till känslor av ensamhet. Resultatet baseras på empiriskt material från fyra semistrukturerade intervjuer med svenska arbetstagare inom tjänstesektorn som identifierar sig som män och är bosatta i svenska storstäder. Analysen genomförs med hjälp av tre sociologiska teoriperspektiv, Karasek och Theorells krav-kontroll-stödmodell som ett organisatoriskt perspektiv, Giddens teori om ontologisk trygghet som ett emotionellt perspektiv, samt Goffmans stigmateori i relation till samhälleliga normer. Studiens huvudsakliga resultat visar att distansarbetets autonomi upplevs som främjande för deltagarnas sociala relationer och balans mellan arbete och privatliv, samtidigt som distansarbete försvårar social interaktion och bidrar till upplevelser av ensamhet, särskilt när distansarbetet är påtvingat. Studien kompletterar tidigare svensk arbetslivsforskning om distansarbete genom att bidra med ett flerdimensionellt och fördjupat manligt perspektiv på dess sociala påverkan.