Effekter av samodling av raps (Brassica napus) med baljväxter på förekomsten av rapsjordloppan (Psylliodes chrysocephala)

Sammanfattning

Jordbruket står inför stora utmaningar när det gäller att möta hållbarhetsmål samtidigt som man ska säkerställa tillräcklig matproduktion. Raps (Brassica napus) är en viktig gröda som odlas för produktion av rapsolja och som foder, samt spelar en avgörande roll i växtföljder för att förbättra jordhälsa. En av de största utmaningarna är att hantera skadegörare såsom rapsjordloppan (Psylliodes chrysocephala) utan att överanvända kemiska bekämpningsmedel, vilket leder till resistensproblem och negativa miljöeffekter. Syftet med denna studie var att undersöka om samodling av raps med grödor som åkerböna (Vicia faba L.), klöver (Trifolium alexandrinum L.) och gräsärta (Lathyrus sativus L.) kan minska populationerna av rapsjordloppan och därmed minska behovet av kemiska bekämpningsmedel. Studien genomfördes genom försöksodlingar i Lönnstorp, Skåne, där raps samodlades med de valda grödorna under olika odlingsförhållanden. Data samlades in genom att räkna antalet larver av rapsjordloppor per planta och mäta plantvikt, samt genomföra statistiska analyser med ANOVA och post-hoc tester. Resultaten visade att vissa samodlingsbehandlingar signifikant minskade antalet larver av rapsjordloppor per planta jämfört med renbestånd av raps. Behandlingar som inkluderade klöver och våråkerböna visade särskilt lovande resultat med lägre larvantal och mindre variation i standardavvikelse. Samodling visade sig vara en effektiv metod för att minska skador orsakade av rapsjordloppan och kan därmed bidra till att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel. Resultaten överensstämmer delvis med tidigare forskning, men ytterligare studier behövs för att bekräfta fynden över flera odlingssäsonger och platser. Samodling av raps med baljväxter kan vara en hållbar strategi för att hantera rapsjordloppan, minska användningen av kemiska bekämpningsmedel och främja ett mer hållbart jordbruk. Framtida forskning bör fokusera på långsiktiga effekter och utvärdera samodlingens bredare applicerbarhet på andra skadegörare och markhälsa.