En grönare innerstad : Naturbaserade lösningar för tätbebyggda stadskärnor

Sammanfattning

Grönområden i städer fyller många viktiga funktioner och påverkar direkt invånarnas välmående. I tätbebyggda innerstäder är grönområden dock svåra att implementera, och som exempel på detta fokuserar denna undersökning på tillgången till grönska i Norrmalm i Stockholm och vilka förutsättningar och potentiella målområden som finns för implementering av olika typer av lösningar. Ett särskilt problemområde som identifierades, där grön infrastruktur skulle kunna ha stor nytta, var centrala Norrmalm, mellan Vasagatan och Drottninggatan, som tack vare sitt avstånd till stadens parker och sitt höga folkflöde har ett behov av ökad grönska. Inom detta område undersöktes förutsättningarna för tre olika typer av lösningar: gröna gågator, gröna bilvägar och gröna väggar. Gröna gågator var den lösning som ansågs ha störst potential att införa grönska, då det skulle kunna utnyttja majoriteten av vägar för grön infrastruktur. För denna lösning identifierades två gator som bra kandidater för implementering, Gamla Brogatan och Mäster Samuelsgatan. Gröna bilvägar är istället en lösning som skulle innebära att endast delar av marken i gaturummet skulle användas till grön infrastruktur genom att exempelvis reducera antalet körfält eller bredden på trottoarer och gator. Två gator som identifierades för denna lösning var Vasagatan och Klarabergsgatan. Gröna väggar är en lösning som skulle innebära mindre nytta då det inte ger samma rekreativa värde, men fördelen är att de inte konkurrerar med transportinfrastruktur. Denna lösning ansågs passa där andra lösningar inte är möjliga och där stora investeringar kan motiveras. Kandidater för denna lösning var Drottninggatan och Kungsgatan. I undersökningen användes en GIS-analys med bland annat geografi och trafikflöden för motorfordon och fotgängare samt en fältstudie där potentiella lösningsområden fotograferades och undersöktes kvalitativt. Lösningarnas egenskaper identifierades även via en litteraturstudie. Sedan diskuterades ett antal problem kring implementeringen av naturbaserade lösningar, exempelvis hur beslutsfattare ofta vill ha konkret data på hur väl lösningen fungerar vilket kan vara svårt. Andra problem involverade platsbrist, konkurrens med annan infrastruktur och finansieringen av projekt. Trots några begränsningar med studien kunde ett antal slutsatser dras. Grönskan i Norrmalm var låg och därför fanns det ett behov av naturbaserade lösningar. Utifrån de lösningar som identifierats kunde slutsatser dras om vilka lösningar som passade in bäst på de olika gatorna, samt några fördelar och nackdelar med dem.