Grönt är skönt - men för vem? : Naturbaserad klimatanpassning och tillgänglighet i parker i Lund

Sammanfattning

Studien undersöker samband mellan naturbaserad klimatanpassning och tillgänglighet i urbana grönområden, med fokus på om win-win-synergier kan identifieras inom och mellan utvalda parker i Lund, samt vilka indikatorer som har betydelse och om parkernas storlek spelar en roll. Urbana grönområden spelar en central roll i klimatanpassning genom, exempelvis, temperaturreglering, dagvattenfördröjning och främjande av biodiversitet. Samtidigt behöver de vara tillgängliga och användbara för olika samhällsgrupper för att ligga i linje med FN:s globala mål för hållbar utveckling. Tidigare forskning indikerar att olika mål ibland står i konflikt, där ökad naturbaserad funktion kan påverka tillgängligheten negativt och vice versa. Studien genomförs med en konvergent, parallell mixed methods-design där 30 parker i Lund inventeras utifrån egenutvecklade protokoll som mynnar ut i ett tillgänglighetsindex (T) baserat på sociala indikatorer med tillgänglighetsperspektiv, samt ett klimatindex (K) baserat på ekologiska, klimatanpassande funktioner. Kvantitativa korrelationsanalyser genomförs med Spearmans rangkorrelation och Kruskal-Wallis H-test, kombinerat med GIS som ett kompletterande verktyg där trösklar för vissa indikatorer, såsom NDVI, har etablerats. Resultaten kompletteras med en tematisk analys av kvalitativa intervjuer i parkerna. Analyserna sammanförs därefter i en trianguleringsanalys. Resultaten visar att relationen mellan naturbaserad klimatanpassning och tillgänglighet är ojämn, vilket tyder på att synergier kan uppstå men inte är självklara. Större parker uppvisar signifikant högre naturrelaterade värden, men inget signifikant samband med tillgänglighetsvärden identifieras. Parkerna delas in i fyra olika profiler, där vissa parker uppvisar tydliga värden för win-win synergier medan andra parker uppvisar obalans mellan värden. De kvalitativa intervjuerna visar ett behov av större medborgardeltagande i politiska beslutsprocesser, där bland annat skötsel och trygghet var viktiga, återkommande teman för respondenterna. Studien bidrar till en bättre förståelse för hur olika indikatorer samspelar och vilka faktorer som möjliggör multifunktionella urbana parker, vilket är väsentligt för hållbar stadsplanering. Studien har även utvecklat och testat ett standardiserat, utvärderande protokoll för att systematiskt bedöma parkernas sociala och klimatanpassande funktioner.